Här står vilka källor Celiaki.net bygger på och vad var och en används till. Ordningen
mellan dem – myndighet före forskning före bransch – beskrivs i vår
redaktionella policy. Källnamnen nedan länkar vidare
till respektive avsändare.
Svenska myndigheter och nationella vårddokument
Det här är stommen. Allt som rör symtom, provtagning, diagnos, uppföljning, gränsvärden
och ersättningar hämtas i första hand härifrån.
Myndigheter och vårddokument
- 1177 Vårdguiden – regionernas gemensamma patientinformation. Vår huvudkälla för hur
celiaki beskrivs för patienter i Sverige, för symtombilden, för kostråden och för
budskapet att fortsätta äta gluten fram till provtagningen.
- Svensk Gastroenterologisk Förening – utgivare av Nationellt vårdprogram för celiaki,
gällande från den 1 januari 2026. Det är facit för diagnostik och uppföljning, bland
annat för att serologisk diagnos utan biopsi gäller både barn och vuxna i Sverige.
- Livsmedelsverket – gluten, märkning och gränsvärden. Grunden för vad ”glutenfri” och
”mycket låg glutenhalt” betyder, för reglerna om allergenmärkning och för råden om
specialframställd havre.
- Socialstyrelsen – nationella riktlinjer, termer och begrepp samt statistik.
- Läkemedelsverket och FASS – hjälpämnen i läkemedel, och underlaget för vad som
gäller när du vill veta om en tablett kan innehålla gluten.
- Försäkringskassan – merkostnadsersättning, villkor, nivåer och ansökan. Ersättningen
ändras med prisbasbeloppet, och beloppen ska alltid kontrolleras hos myndigheten.
Kunskapsstöd för vårdpersonal
De här källorna används för att förstå hur riktlinjerna tillämpas i vardagen på en
vårdcentral eller mottagning. De ersätter inte vårdprogrammet, men de fyller i luckor och
förklarar avvägningar.
Kunskapsstöd och facktidskrifter
- Internetmedicin – kliniska översikter om celiaki hos barn respektive vuxna, med
differentialdiagnoser och praktiska fallgropar i utredningen.
- Läkartidningen – svensk forskningsförmedling, bland annat om screeningstudierna av
skolbarn och om den svenska celiakiepidemin.
- Nationellt kliniskt kunskapsstöd – regionernas gemensamma vårdriktlinjer.
Forskningssammanställningar och internationella riktlinjer
Systematiska översikter väger tyngre än enskilda studier, och vi använder dem framför
allt för att veta hur säkert något är – inte för att gå emot de svenska dokumenten.
Forskning och riktlinjer
- SBU – Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, för systematiska
översikter och för bedömningar av hur starkt det vetenskapliga underlaget är.
- ESPGHAN – den europeiska barngastroenterologiska föreningen, vars riktlinjer ligger
bakom mycket av den moderna diagnostiken. Vi skriver alltid ut när svensk praxis avviker
från den europeiska rekommendationen.
- Karolinska Institutet och Umeå universitet – svensk celiakiforskning, bland annat det
nationella kvalitetsregistret för barn och ungdomar med celiaki.
Patientorganisationer
Patientorganisationerna beskriver sådant som myndighetstexterna sällan tar upp: hur det
är att gå på kalas, hur märkningen ser ut i butiken och vilket stöd som finns lokalt.
Patientorganisationer
- Svenska Celiakiförbundet – svensk patientorganisation, med lokalföreningar, material
om diagnos och kost och information om medlemsförmåner. Se även vår sida om
förbundet och vad ett medlemskap
ger.
- AOECS – de europeiska celiakiföreningarnas samarbetsorgan, som förvaltar
märkningssymbolen det överkorsade axet och licensieringen bakom den.
Vad som inte är en källa här
Vi använder inte andra hälsosajter, kostbloggar eller innehållsfarmer som källa för
fakta. Tillverkares egna påståenden används bara om enskilda produkter och sortiment,
aldrig som stöd för något medicinskt. Och när underlaget inte räcker skriver vi det rakt
ut i stället för att fylla luckan med ett tal som ser trovärdigt ut. Hur uppgifterna hålls
aktuella, och hur vi rättar när något blivit fel, står i den
redaktionella policyn. Har du sett något som inte
stämmer vill vi gärna veta det – hör av dig.