Blodprov för celiaki: så tolkas anti-tTG, IgA och de andra proven

Av Celiaki.nets redaktion · Uppdaterad september 2026 · Faktagranskad mot svenska myndighetskällor och Nationellt vårdprogram för celiaki

Utredningen av celiaki börjar med ett blodprov. Det prov som gäller är IgA-antikroppar mot vävnadstransglutaminas, IgA-anti-tTG, och det ska alltid tas tillsammans med total-IgA. Ett tydligt förhöjt värde kan räcka för diagnos i Sverige – men bara om du äter gluten när provet tas.

Den här artikeln går igenom vilka prov som används vid celiakiutredning, vad varje prov faktiskt mäter, hur svaret tolkas och var gränserna går. Vi tar också upp de två vanligaste fällorna: att man har lagt om kosten innan provet, och att man har IgA-brist utan att veta om det.

Vilket prov är det egentligen som ska tas?

Det finns flera blodprov som på olika sätt rör gluten, och alla mäter inte samma sak. Det prov som ska beställas vid misstänkt celiaki är IgA-antikroppar mot vävnadstransglutaminas – IgA-anti-tTG. Det nationella vårdprogrammet är tydligt: det är den serologiska markör som bör analyseras i alla åldrar, med både känslighet och specificitet över 95 procent.

Tillsammans med det ska total-IgA analyseras. Det är inte ett celiakiprov i sig, utan en kontroll av att kroppen över huvud taget bildar tillräckligt med IgA-antikroppar. Svenska Celiakiförbundet uppmanar direkt patienter att påtala för läkaren att det är just IgA-anti-tTG som ska beställas, eftersom det finns andra glutenrelaterade prov som inte mäter de antikroppar som visar på celiaki. Det är ett rimligt påpekande att ha med sig när du förbereder vårdbesöket.

Vårdprogrammet lägger också vikt vid var provet analyseras: laboratoriet ska vara certifierat och kalibrera sina mätmetoder efter en internationell standard, och man behöver veta vilka normalvärden som gäller för den aktuella metoden på just det laboratoriet. Det är därför du inte kan jämföra ditt värde rakt av med någon annans – gränsen är metodberoende.

Därför måste du äta gluten när provet tas

Antikropparna bildas som svar på gluten. Slutar du äta gluten sjunker de, och tarmslemhinnan börjar läka – båda sakerna gör att en verklig celiaki kan bli osynlig i utredningen.

Har du redan lagt om kosten är inte allt förlorat, men vägen blir längre. Då kan en glutenprovokation behövas: minst 6 gram gluten om dagen, vilket motsvarar ungefär tre skivor vitt bröd, med provtagning i upp till ett år. Vårdprogrammet rekommenderar dessutom att HLA-DQ2 och DQ8 analyseras före gastroskopi i den situationen, eftersom ett negativt gentest gör celiaki osannolikt och kan bespara dig hela provokationen.

Vad IgA-anti-tTG mäter

Vävnadstransglutaminas är ett av kroppens egna enzymer. Vid celiaki bildar immunförsvaret antikroppar mot det – därför räknas celiaki som en autoimmun sjukdom. Provet mäter alltså inte gluten och inte heller någon reaktion mot gluten direkt, utan hur mycket antikroppar mot den egna vävnaden du har i blodet.

Ett normalt värde hos någon som äter gluten talar starkt emot celiaki, och då behövs ingen ytterligare utredning – om det inte finns särskilda skäl, som släktingar med celiaki, tydliga symtom eller påvisade brister. Ett förhöjt värde betyder däremot inte automatiskt diagnos. Hur högt det är avgör vad som händer sedan, och hela vägen fram beskrivs under så ställs diagnosen celiaki.

Vad ”tio gånger övre normalvärdet” innebär

Här skiljer sig Sverige från många andra länder, och det är värt att förstå ordentligt. Enligt det nationella vårdprogrammet, som gäller från 2026, anses en diagnos som bygger enbart på serologi säker både för barn och vuxna. Villkoret är att IgA-anti-tTG ligger över tio gånger övre normalvärdet vid två separata provtillfällen.

Vårdprogrammets eget räkneexempel: om laboratoriets normala intervall anges som under 7 U/mL, kan alternativet tillämpas om IgA-anti-tTG är 70 U/mL eller högre. En kvarstående tiofaldig stegring vid en förnyad provtagning likställs med tunntarmsbiopsier med typiska celiakiförändringar – då behövs alltså ingen gastroskopi.

Två saker är lätta att missförstå. För det första ska bekräftelsen i Sverige göras med ett nytt tTG-prov, inte med EMA, till skillnad från vad de europeiska barnläkarnas riktlinjer anger. För det andra gäller den serologiska diagnosen även vid screening av riskgrupper som inte har några symtom. Ligger värdet under tiogångersgränsen ska utredningen i stället kompletteras med gastroskopi och tarmbiopsi, för att undvika överdiagnostik. Hos barn får nära hälften av fallen sin diagnos serologiskt; hos barn ska alla förhöjda värden dessutom utredas vidare på en enhet med gastroenterologisk kompetens, vilket beskrivs under celiaki hos barn.

Total-IgA och IgA-brist

Ungefär så här hänger det ihop: har du selektiv IgA-brist bildar kroppen för lite IgA över lag, och då kan alla IgA-antikroppar bli låga – även om du har celiaki. Provet skulle alltså se lugnande ut fast det inte är det. Det är hela skälet till att total-IgA tas samtidigt.

Vid konstaterad IgA-brist analyseras IgG-baserade antikroppar i stället, till exempel IgG-anti-tTG. De kan bedömas på samma sätt som de IgA-baserade, men har troligen något lägre känslighet. Därför gäller en särskild regel: en person med selektiv IgA-brist och misstänkt celiaki bör genomgå tunntarmsbiopsi på vidare indikationer, även när de serologiska markörerna är negativa. Selektiv IgA-brist är dessutom i sig en riskgrupp för celiaki och räknas till de tillstånd där provtagning ska erbjudas. Mer om detta finns under celiaki och IgA-brist.

EMA och DGP – vad gäller i Sverige?

Två andra antikroppsprov nämns ofta i sammanhanget, och båda har fått en mindre roll i den svenska rutinen än många tror.

Gentest för HLA-DQ2 och DQ8 hör inte hit, men blandas ofta ihop med antikroppsproven. Det ska enligt vårdprogrammet inte längre analyseras rutinmässigt för att bekräfta en diagnos, utan i huvudsak för att kunna avfärda den – det negativa prediktiva värdet är över 95 procent, medan ungefär hälften av svenskarna bär på någon av vävnadstyperna utan att bli sjuka.

När provet är negativt men misstanken finns kvar

Ett normalt IgA-anti-tTG utesluter inte celiaki i alla lägen. Vårdprogrammet räknar upp fyra situationer där svaret kan bli falskt negativt: barn under två år med tydliga symtom, där nivåerna ännu inte hunnit stiga; selektiv IgA-brist; glutenfri eller delvis glutenfri kost vid provtagningen; och pågående immunhämmande behandling. Region Stockholms kunskapsstöd lägger till hög ålder, över 70 år.

Har ett litet barn tydliga symtom kan provet därför tas om senare, eller så kan gastroskopi göras trots negativt prov om misstanken är stark. Fler fallgropar, både i den ena och den andra riktningen, gås igenom under falskt negativa och falskt positiva prov. Kvarstår besvären utan förklaring är det rimligt att gå tillbaka till symtomen vid celiaki och ta upp frågan igen med vårdcentralen – celiaki upptäcks ofta först i samband med utredning av något annat.

Så går provtagningen till – och vad som händer sedan

Provet tas som ett vanligt venöst blodprov på vårdcentral eller provtagningsenhet, och kräver ingen fasta. Svaret brukar dröja ungefär en vecka. Vid en celiakiutredning tas ofta fler prov samtidigt, eftersom brister är vanliga: blodstatus, järnstatus, leverstatus, kalcium, zink och sköldkörtelprov förekommer i utredningen.

Vad som händer efter ett förhöjt svar beror på var i landet du bor. Vem som utreder misstänkt celiaki hos vuxna varierar stort mellan regionerna – i vissa sköter primärvården både diagnostik och uppföljning, i andra handläggs de flesta fall på specialistklinik. Barn med förhöjda värden ska alltid remitteras vidare till en barnenhet med gastroenterologisk kompetens. Vill du få en känsla för om dina besvär passar mönstret innan du bokar tid kan du gå igenom frågorna i Kan det vara celiaki? och ta med svaren.

Ett sista påpekande som räddar många utredningar: fortsätt äta som vanligt fram till både blodprov och eventuellt vävnadsprov. Först när diagnosen är klar läggs kosten om, och då med stöd av dietist – det beskrivs under behandling vid celiaki. Fler artiklar om utredningens olika delar finns samlade under diagnos och utredning.

Vanliga frågor

Räcker ett blodprov för att få diagnosen celiaki i Sverige?

Ibland. Ligger IgA-anti-tTG över tio gånger övre normalvärdet vid två separata provtillfällen anses diagnosen säker utan biopsi, både för barn och vuxna. Vid lägre värden görs gastroskopi med vävnadsprov.

Måste jag äta gluten före blodprovet?

Ja. Utan gluten i kosten sjunker antikropparna och tarmen börjar läka, och då syns inte celiaki i provsvaret. Fortsätt äta som vanligt ända fram till provtagningen.

Vad betyder det om jag har IgA-brist?

Att de vanliga IgA-baserade proven kan bli missvisande låga. Då analyseras IgG-baserade antikroppar i stället, och vid kvarstående misstanke kan vävnadsprov behövas även om serologin är negativ.

Kan jag testa mig med ett hemtest först?

Det nationella vårdprogrammet rekommenderar inte kommersiella snabbtester för att ställa diagnos. Kontakta en vårdcentral i stället, eller ring 1177 för sjukvårdsrådgivning. Vid akut, allvarlig sjukdom ringer du 112.