Näringsämnen och brister vid celiaki – vad som kontrolleras och när

Av Celiaki.nets redaktion · Uppdaterad september 2026 · Faktagranskad mot svenska myndighetskällor och Nationellt vårdprogram för celiaki

Obehandlad celiaki gör att kroppen tar upp näring sämre, och därför är brister vanliga vid diagnos. Järnbrist är oftast det första fyndet, ibland helt utan magbesvär. Folsyra, B12, kalcium och zink står också på listan. Det goda är att upptaget kommer tillbaka när tarmen läker – tillskott behövs oftast bara en period, och bara vid påvisad brist.

Här går vi igenom vilka näringsämnen som drabbas, varför just de, vilka prover som tas i Sverige och när, samt vad som gäller för tillskott. Sist tar vi den del av frågan som är enklast att glömma: att kosten efter diagnosen ska fylla på det som tarmen nu äntligen kan ta upp.

Varför brister uppstår vid celiaki

Näringen tas upp i tunntarmens slemhinna, genom tarmluddet. Vid celiaki förtvinar tarmluddet av immunreaktionen mot gluten, och upptagningsytan krymper. Ju mindre yta, desto sämre upptag – och eftersom skadan börjar i den övre delen av tunntarmen drabbas just de ämnen som tas upp där hårdast. Järn och folsyra hör dit.

Det förklarar ett mönster som ofta förvånar: många får diagnosen efter en järnbrist som ingen kan förklara, utan att ha haft några magbesvär alls. Internetmedicin beskriver att anemin kan vara normo- eller mikrocytär med leuko-trombocytopeni, ibland helt utan tarmsymtom. Livsmedelsverket nämner oförklarlig trötthet och lågt blodvärde som typiska tecken hos vuxna med obehandlad celiaki.

Det förklarar också varför trötthet är så genomgående. 1177 skriver att orsaken för det mesta är blodbrist och vitaminbrist – men att tröttheten också kan bero på själva inflammationen i tarmen. Mer om den finns under trötthet och utmattning.

Järn och blodbrist

Järnbrist är den vanligaste bristen vid celiaki och det fynd som oftast leder till utredningen. Vårdprogrammet räknar upp brist på järn och ferritin bland de extraintestinala tecknen, och 1177 beskriver blodbrist på grund av för lite järn som den vanligaste näringsbristen hos barn med celiaki.

Två saker skiljer järnbrist vid celiaki från järnbrist av andra orsaker. Den ena är att den ofta återkommer trots tillskott, så länge tarmen är skadad – upptaget är ju problemet, inte intaget. Den andra är att den brukar rätta till sig av sig själv när kosten läggs om, i takt med att slemhinnan läker. Ämnet har en egen genomgång under järnbrist och blodbrist.

Folat och B12

Folsyra och B12 står båda på vårdprogrammets lista över bristtillstånd vid celiaki. Internetmedicin skriver att tillskott av järn, folat och B12 kan vara motiverat vid nyupptäckt celiaki, och Region Stockholms kunskapsstöd noterar att substitution av folat och B12 kan behövas under flera år efter övergången till glutenfri kost.

Homocystein finns med bland de prover som kan tas vid uppföljning, och används som ett indirekt mått som kan spegla status för de här vitaminerna. Vilka prov som beställs och hur de tolkas är en läkarbedömning – det är inget du behöver räkna ut själv, men det är rimligt att fråga om de har tagits.

Kalcium, skelettet och D-vitamin

Kalcium står med bland bristtillstånden i vårdprogrammets tabell, tillsammans med påverkad benmineralisering, osteoporos och återkommande frakturer. Det hänger ihop: tas kalcium upp sämre påverkas skelettet över tid.

1177 formulerar både risken och lösningen försiktigt, och det är värt att citera hela resonemanget: celiaki kan ibland göra att du får benskörhet, benskörhet brukar inte ge några symtom, risken att du bryter ett ben på grund av benskörheten är liten – och skelettet stärks igen när du börjar äta glutenfri mat. Mer finns under benskörhet och osteoporos.

Bentäthetsmätning är inte något alla ska göra. Vårdprogrammet skriver att den kan övervägas hos personer över 55 års ålder eller som har andra riskfaktorer för osteoporos. ”Kan övervägas” är precis så starkt som formuleringen är – det är ingen generell rekommendation om DXA till alla med celiaki.

D-vitamin nämns inte som en egen bristmarkör i vårdprogrammets uppräkning, men de svenska riktlinjerna för nutritionsbehandling anger att dietistens uppföljning av barn särskilt ska omfatta kalcium och D-vitamin. Det säger något om var uppmärksamheten ligger: skelettet under uppväxten. Behöver du veta din egen status är det ett prov att ta upp med läkare eller dietist snarare än att gissa om.

Zink och de mindre kända

Zink står med i vårdprogrammets lista över bristtillstånd vid celiaki, och ingår också i de prover Internetmedicin räknar upp vid utredning av vuxna, tillsammans med kalcium, blodstatus, järnstatus, leverstatus och sköldkörtelprov.

Vårdprogrammet sammanfattar komplikationsbilden vid obehandlad celiaki som brist på järn, vitaminer och spårmetaller – alltså ett bredare spektrum än de enskilda ämnena var för sig. I praktiken innebär det att bristerna sällan kommer ensamma, och att de rättar till sig ungefär i samma takt: när tarmen läker. Hur snabbt det går beskrivs under hur snabbt man blir bättre.

Vilka prover som tas – och när

Notera att uppföljningen av vuxna inte har ett fast nationellt schema. Vårdprogrammet skriver rakt ut att evidensen för vilka intervall som gäller är svag, och att vuxna med fördel kan följas via primärvården. Vad det innebär i praktiken beskrivs under uppföljning efter diagnosen.

Tillskott – vid påvisad brist, inte som rutin

Här är det lätt att gå vilse i hyllan med kosttillskott, så det tål att sägas tydligt. Svenska Celiakiförbundet skriver att det inte finns några generella rekommendationer när det kommer till tillskott av vitaminer och mineraler vid celiaki. Tillskott ges vid påvisad brist – inte för säkerhets skull.

Vid nyupptäckt celiaki kan järn, folat och B12 vara motiverat enligt Internetmedicin, och laktosfri kost kan behövas vid samtidig laktosintolerans. Men det är en bedömning läkaren gör utifrån dina prover, inte något du behöver lösa i butiken.

Kosten som fyller på – när tarmen äntligen kan ta upp

När slemhinnan läker vänder problemet. Upptaget fungerar igen, och då avgör maten vad du får i dig. Det är inte självklart bättre bara för att den är glutenfri: Internetmedicin påpekar att en del ersättningsprodukter innehåller mer fett och socker samt mindre kostfiber, och 1177 skriver att dietisten ger råd om hur du får i dig fibrer, mineraler och vitaminer eftersom det annars kan vara svårt att få i sig tillräckligt.

Det som gör mest skillnad i praktiken är att låta bönor, linser, kikärter, nötter, frön, rotfrukter, ägg, kött, fisk och mejeriprodukter ta plats – och att välja hela glutenfria sädesslag framför de vita ersättningsprodukterna. Glutenfri havre är enligt 1177 ett näringsrikt tillägg till glutenfri mat, till exempel som gröt eller i bröd; välj den märkt ”Glutenfri” eller med Det överkorsade axet, och inför den i samråd med läkare och dietist. Se havre och celiaki och fibrer på glutenfri kost.

Ett svenskt förbehåll gäller ris, som lätt blir huvudersättaren: Livsmedelsverket rekommenderar att barn inte äter ris eller risprodukter oftare än fyra gånger i veckan, och avråder helt från riskakor och risbaserad dryck till barn under sex år. Barn med celiaki kan i stället få välling och gröt baserad på majs eller andra glutenfria sädesslag. Variera därför mellan flera sädesslag – se glutenfria sädesslag och mjölsorter och listan under glutenfri mat. Vill du ha hjälp att lägga upp helheten är dietisten rätt person – se dietist och nutritionsbehandling.

Vanliga frågor

Vilka brister är vanligast vid celiaki?

Järn och ferritin, folsyra, B12, kalcium och zink enligt det nationella vårdprogrammet. Järnbrist är oftast det som upptäcks först, ibland helt utan magbesvär.

Behöver jag ta kosttillskott om jag har celiaki?

Inte rutinmässigt. Svenska Celiakiförbundet skriver att det inte finns några generella rekommendationer om tillskott vid celiaki. Vid nyupptäckt celiaki kan järn, folat och B12 vara motiverat om proverna visar brist – det avgör din läkare.

Vilka prover ska tas efter diagnosen?

Vid behov blodstatus, järnstatus, folat, B12, homocystein, TSH, p-glukos, leverprover och PTH, utöver antikroppsprovet IgA-anti-tTG. Det finns inget fast nationellt intervall för vuxna – evidensen för det är svag enligt vårdprogrammet.

Får jag benskörhet av celiaki?

Celiaki kan ibland ge benskörhet, men den brukar inte ge några symtom och risken för benbrott är liten. Skelettet stärks igen när du börjar äta glutenfri mat. Bentäthetsmätning kan övervägas över 55 års ålder eller vid andra riskfaktorer.

Går bristerna över när jag äter glutenfritt?

Oftast ja, i takt med att tarmslemhinnan läker och upptaget kommer tillbaka. Kvarstår bristerna trots strikt glutenfri kost ska det utredas – kontakta en vårdcentral eller ring 1177 för sjukvårdsrådgivning.