Diarré och lös avföring vid celiaki

Av Celiaki.nets redaktion · Uppdaterad september 2026 · Faktagranskad mot svenska myndighetskällor och Nationellt vårdprogram för celiaki

Diarré är det symtom de flesta förknippar med celiaki, men bilden är mer komplicerad än så. Region Stockholms kunskapsstöd anger att diarré förekommer i endast omkring hälften av fallen. Att avföringen är normal utesluter alltså inte sjukdomen – och att den är lös bevisar den inte heller.

Den här artikeln går igenom varför tarmskadan påverkar avföringen, vad fettmalabsorption innebär, vad som kan förväxlas med celiakidiarré och när besvären kräver att du söker vård i stället för att vänta.

Därför påverkas avföringen

Tunntarmens insida är täckt av tarmludd som mångdubblar ytan där näring och vätska tas upp. Vid celiaki angriper immunförsvaret slemhinnan när du äter gluten: luddet plattas ut, kryptorna växer och antalet lymfocyter i epitelet ökar. Skadan börjar strax nedanför magsäcken och sprider sig i den övre delen av tunntarmen.

När upptagsytan krymper händer två saker samtidigt. Näringsämnen som skulle ha tagits upp följer med vidare ner i tarmen, och de drar med sig vatten. Samtidigt bryts de ner av bakterier i tjocktarmen, vilket ger gasbildning och ytterligare vätskedragande ämnen. Resultatet blir lösare, mer voluminös avföring och ofta ett behov av att gå på toaletten kort efter måltid. Mekanismen beskrivs närmare under så fungerar celiaki i tarmen.

Ett tredje inslag kommer på köpet. Laktaset, enzymet som spjälkar mjölksocker, sitter i tarmluddet. Vid en skadad slemhinna kan man därför få en tillfällig laktosintolerans, som i sig ger lös avföring och gaser. 1177 skriver att känsligheten för laktos försvinner när du börjar äta glutenfri mat – det handlar alltså om en följd av celiakin, inte om en separat sjukdom. Läs mer under laktosintolerans vid celiaki.

Steatorré – när fettet inte tas upp

Steatorré betyder fett i avföringen och är den klassiska följden av uttalad malabsorption i tunntarmen. Avföringen beskrivs då som ljus eller gråaktig, voluminös, glänsande eller skummande, ovanligt illaluktande – och svår att spola ner.

Just att den flyter har en enkel förklaring. Fett har lägre densitet än vatten, och en avföring med hög fetthalt innehåller dessutom mer inblandad gas från bakteriell nedbrytning i tjocktarmen. Kombinationen av fett och gas gör att den lägger sig vid ytan i stället för att sjunka, och fettet gör den samtidigt hal och trögspolad.

Hur ofta, hur länge och i vilken ålder

Hos barn under ungefär två år hör diarré till den klassiska bilden tillsammans med kräkningar, utspänd buk, muskelatrofi och försämrad tillväxt. Men även i den åldern kan symtomen vara mycket diskreta – Läkartidningen nämner att det ibland bara handlar om trötthet och gnällighet. Mer om de yngsta finns under celiaki hos spädbarn och småbarn.

Hos äldre barn dominerar i stället buksmärtor och förstoppning, och hos vuxna är det ofta kronisk trötthet snarare än magen som får dem att söka vård. Internetmedicin konstaterar att celiaki hos vuxna sällan har de klassiska symtomen med diarré, kräkningar, malabsorption och buksmärtor som är vanligare hos barn.

Det som talar för celiaki är att besvären är långvariga och återkommande snarare än plötsliga. En diarré som kommer akut, håller i sig några dagar och går över är sannolikt en infektion. En avföring som varit lös i månader, kanske i perioder växlande med förstoppning, tillsammans med magont och uppblåsthet eller järnbrist, är ett annat slags mönster.

Vad det annars kan vara

Vid utredning av diarré tas ofta prov utöver celiakiproven. Internetmedicin nämner allmän avföringsodling, prov för clostridiumtoxin och kalprotektin i avföring. Det är alltså inte ovanligt att flera spår följs parallellt, och det betyder inte att celiakimisstanken lagts åt sidan. Tvärtom är det så en bra utredning av långvarig diarré ser ut: infektion och inflammation utesluts samtidigt som celiakiproven tas.

När du bör söka vård

Kontakta en vårdcentral om avföringen varit lös i flera veckor utan förklaring, om du samtidigt går ner i vikt, om du är onormalt trött eller har lågt blodvärde, eller om ett barn har långvarig diarré och inte växer som förväntat. Låt barnläkare bedöma tillväxtkurvan vid avvikelse.

Sluta inte med gluten innan utredningen är klar

Utredningen börjar med ett blodprov på IgA-antikroppar mot vävnadstransglutaminas tillsammans med total-IgA. Ligger värdet över tio gånger övre normalvärdet vid två separata provtillfällen kan diagnosen ställas utan biopsi i Sverige, för både barn och vuxna. I övriga fall görs gastroskopi med vävnadsprov. Vill du sortera dina besvär inför besöket kan du gå igenom frågorna i Kan det vara celiaki?.

Medan du väntar på utredningen

Väntetiden är den svåraste delen, eftersom det enda du inte får göra är just det som känns mest lockande. Men det finns saker som både lindrar och gör utredningen bättre.

• Fortsätt äta gluten som vanligt. Skär du ner ”lite grann” riskerar du ett falskt lugnande provsvar.
• Drick tillräckligt. Långvarig lös avföring drar vätska och salter, särskilt hos barn och äldre.
• För dagbok över besvären: hur ofta, hur avföringen ser ut, vad du ätit och hur du mår i övrigt. Konkreta anteckningar är mer värda i mötet med läkaren än en känsla av att det varit dåligt ett tag.
• Notera om någon i släkten har celiaki. Förstagradssläktingar har klart ökad risk, och det påverkar hur vården prioriterar.
• Skriv ner dina läkemedel och kosttillskott. En del preparat påverkar magen, och immunhämmande behandling kan dessutom ge falskt negativ serologi.

Vad som händer när kosten läggs om

När diagnosen är klar och kosten läggs om brukar avföringen normaliseras innan tarmen är färdigläkt. 1177 skriver att tarmen läker på vanligtvis några månader, och att symtomen ofta minskar redan dessförinnan. Svenska Celiakiförbundet anger att läkningen kan ta upp till sex månader för barn och upp till ett år för vuxna.

Kommer diarrén tillbaka efteråt är den vanligaste förklaringen gluten som smugit sig in – från såser, kryddblandningar, rostad lök, leverpastej eller ströbröd. Läkare och dietister rekommenderar ibland också att laktos utesluts under en period efter diagnosen, eftersom laktasförmågan behöver tid att återhämta sig. Vad du gör vid ett enskilt misstag beskrivs under när du fått i dig gluten av misstag, och fler symtom finns samlade under symtom på celiaki.

Vanliga frågor

Måste man ha diarré för att ha celiaki?

Nej. Region Stockholms kunskapsstöd anger att diarré finns i endast omkring hälften av fallen. Kronisk förstoppning står med bland vårdprogrammets symtom, och hos vuxna är kronisk trötthet den vanligaste orsaken till att man söker vård.

Varför flyter avföringen och är svår att spola ner?

Det talar för att fett inte tas upp ordentligt i tunntarmen. Fett har lägre densitet än vatten, och avföringen innehåller dessutom mer gas från bakteriell nedbrytning. Fettmalabsorption kan ha flera orsaker och bör bedömas av läkare.

Hur snabbt slutar diarrén efter att man börjat äta glutenfritt?

Det varierar. 1177 skriver att symtomen ofta minskar redan innan tarmen har läkt, och att läkningen vanligtvis tar några månader. Hos vuxna kan hela läkningen ta upp till ett år.

Kan diarrén bero på mjölk i stället för gluten?

Möjligen båda. Laktaset sitter i tarmluddet, så en skadad slemhinna kan ge tillfällig laktosintolerans ovanpå celiakin. Känsligheten för laktos brukar försvinna när du börjar äta glutenfri mat.