Ordlista – celiaki, gluten och glutenfri kost

#

1177: Sveriges nationella telefonnummer och webbplats för sjukvårdsrådgivning. Där finns också dina remisser, provsvar och tidbokningar.
20 ppm: Den lagstadgade gränsen för att ett livsmedel ska få kallas glutenfritt, alltså högst 20 milligram gluten per kilo. Gränsen tolereras av så gott som alla med celiaki.

A

Addisons sjukdom: En autoimmun sjukdom med sviktande binjurebarkfunktion, som ger trötthet, viktnedgång och lågt blodtryck. Den förekommer oftare vid celiaki.
Aftösa sår: Små smärtsamma sår i munslemhinnan som återkommer. Återkommande munsår kan vara ett tecken på celiaki.
Allergenmärkning: Kravet att de fjorton vanligaste allergenerna, däribland spannmål med gluten, ska framgå tydligt i ingrediensförteckningen. De skrivs oftast i fetstil.
Amarant: Ett litet glutenfritt frö besläktat med quinoa, rikt på protein och järn. Det kan poppas, kokas eller malas till mjöl.
Amning: Att ge bröstmjölk. Amning skyddar inte mot celiaki, men rekommenderas av många andra skäl.
Anemi: Blodbrist, det vill säga för lite hemoglobin i blodet. Järnbristanemi är ofta det första tecknet på celiaki hos vuxna.
Antikropp: Ett protein som immunförsvaret bildar för att känna igen något det uppfattar som farligt. Vid celiaki mäts särskilda antikroppar i blodet.
Anti-tTG: Antikropp mot vävnadstransglutaminas, det viktigaste blodprovet vid utredning av celiaki. Värdet sjunker när du har ätit glutenfritt en tid.
AOECS: De europeiska celiakiförbundens samarbetsorganisation, som äger och licensierar det överkorsade axet. Den har också en gemensam standard för glutenfri produktion.
Arrowrot: En glutenfri stärkelse från pilrot som används för att reda såser klart och blankt. Den kan bytas mot majsstärkelse.
Autoantikropp: En antikropp som riktar sig mot kroppens egna ämnen. Anti-tTG är en autoantikropp och är typisk för celiaki.
Autoimmun hepatit: En autoimmun leverinflammation som är vanligare hos personer med celiaki. Den behandlas av en leverspecialist.
Autoimmun sjukdom: En sjukdom där immunförsvaret angriper kroppens egen vävnad. Vid celiaki riktas angreppet mot tunntarmens slemhinna när du äter gluten.
Avenin: Havrens proteiner, som liknar gluten men tolereras av de allra flesta med celiaki. Havren måste ändå vara särskilt odlad och märkt glutenfri.

B

Barnläkare: Specialistläkare på barns sjukdomar. Barn med misstänkt celiaki utreds av barnläkare, ofta på barnmottagning.
Bentäthetsmätning: Röntgenundersökning som mäter hur starkt skelettet är. Den görs ofta vid nyupptäckt celiaki hos vuxna.
Bindemedel: Ingredienser som ersätter glutenets förmåga att hålla ihop en deg, till exempel psyllium, xantangummi eller ägg. Utan bindemedel smulas glutenfritt bröd sönder.
Bovete: Ett frö som trots namnet inte är släkt med vete och är helt glutenfritt. Det ger nötig smak i grötar, pannkakor och nudlar.
Buffé: Ett upplägg där gäster tar mat själva och redskap flyttas mellan faten. Buffén är svår att lita på vid celiaki, be i stället om en tallrik från köket.
Bulgur: Förkokt och krossat vete som används som tillbehör i sallader. Bulgur innehåller gluten och ska bytas mot exempelvis quinoa.
Bäst före-datum: Datumet fram till vilket producenten garanterar kvaliteten. Glutenfritt bröd torkar snabbt och bör frysas i portioner direkt efter köp.
Bönmjöl: Mjöl av malda torkade bönor, proteinrikt och glutenfritt. Det används ofta i mjölmixer för att ge glutenfritt bröd bättre struktur.

C

Celiaki: En livslång autoimmun sjukdom där gluten skadar slemhinnan i tunntarmen. Behandlingen är strikt glutenfri kost livet ut.
Chiafrö: Små glutenfria frön som suger upp mycket vätska och bildar gelé. De kan ersätta ägg som bindemedel i bakning.
Couscous: Små korn av durumvete, ofta felaktigt uppfattade som ett eget sädesslag. Vanlig couscous innehåller gluten.
Crohns sjukdom: En kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som kan drabba hela mag-tarmkanalen. Till skillnad från celiaki botas den inte av glutenfri kost.

D

Delad fritös: En fritös där både panerad och opanerad mat friteras i samma olja. Oljan blir glutenhaltig och maten kan inte anses glutenfri.
Dermatitis herpetiformis: Celiaki i huden, med intensivt kliande blåsor oftast på armbågar, knän och skinkor. Den behandlas med glutenfri kost och ibland läkemedel.
Dextrin: En nedbruten stärkelse som används som förtjockning eller bärare. Är den gjord på vete ska vete anges i ingrediensförteckningen.
DGP: Antikroppar mot deamiderat gliadinpeptid. Provet används framför allt hos små barn och vid IgA-brist.
Diarré: Lös eller vattnig avföring flera gånger om dagen. Vid celiaki beror den på att tarmen inte tar upp näring och vätska ordentligt.
Dietist: Vårdens expert på kost och näring. Alla som får celiakidiagnos bör få träffa en dietist för att lära sig äta glutenfritt.
Dinkel: En gammal vetesort, även kallad spelt. Den innehåller gluten och är inte tjänlig vid celiaki.
Downs syndrom: En kromosomavvikelse som bland annat innebär klart ökad risk för celiaki. Därför rekommenderas regelbunden screening.
Duodenalbiopsi: Vävnadsprov från tolvfingertarmen, taget vid gastroskopi. Provet är det som avgör om tarmen är skadad.
Duodenum: Tolvfingertarmen, tunntarmens första del direkt efter magsäcken. Det är härifrån vävnadsproverna vid celiaki tas.
Durra: Ett glutenfritt sädesslag som också kallas sorghum och används mycket i Afrika och Indien. Mjölet fungerar bra i bröd och pannkakor.
Durum: Hårt vete som används i pasta och couscous. Durumvete innehåller gluten.
D-vitaminbrist: För låg nivå av D-vitamin, vanligt vid obehandlad celiaki eftersom fettlösliga vitaminer tas upp sämre. Brist påverkar skelettet.

E

EATL: Enteropatiassocierat T-cellslymfom, en mycket sällsynt cancerform som kan drabba obehandlad celiaki. Risken är låg och sjunker med glutenfri kost.
Egenavgift: Den del av vårdkostnaden du betalar själv vid besök eller uthämtade läkemedel. Den räknas in i högkostnadsskyddet.
Egen brödrost: En brödrost som bara används till glutenfritt bröd. Smulor i en delad brödrost är en klassisk källa till korskontaminering.
Eget smör: En smörask eller pålägg som bara du använder, så att brödsmulor från vanligt bröd inte hamnar i. Samma princip gäller marmelad och majonnäs.
ELISA R5: Den laboratoriemetod som används för att mäta glutenhalt i livsmedel. Det är den metoden gränsen 20 ppm bygger på.
EMA: Endomysieantikroppar. Ett mycket träffsäkert blodprov som ofta används för att bekräfta ett högt anti-tTG-värde.
Emmer: En gammal vetesort som odlas i liten skala och används i specialbröd. Den innehåller gluten.
Endoskopi: Samlingsnamn för undersökningar med böjligt kamerainstrument inuti kroppen. Gastroskopi är den form som används vid celiaki.
Enkorn: Det äldsta odlade vetet, ibland kallat einkorn. Trots låg glutenhalt är det inte säkert vid celiaki.
Enteropati: Sjuklig förändring i tunntarmens slemhinna. Celiaki kallas ibland glutenutlöst enteropati.
E-nummer: EU:s kodnummer för godkända livsmedelstillsatser. De allra flesta E-nummer är glutenfria, men kontrollera bärare i aromer och tillsatser.

F

Ferritin: Blodprov som visar hur stora järndepåer kroppen har. Lågt ferritin är vanligt vid obehandlad celiaki.
Fiberhusk: Ett varumärke för malda psylliumfröskal, vanligt i svenska glutenfria recept. Det ger deg elasticitet och håller brödet saftigt.
FODMAP: Samlingsnamn för kolhydrater som jäser i tarmen och kan ge gaser och smärta. En tillfällig FODMAP-reducerad kost kan hjälpa om besvär kvarstår trots glutenfri kost.
Folat: Ett B-vitamin som tas upp i den övre delen av tunntarmen, just där celiakiskadan sitter. Brist är därför vanligt vid diagnos.
Fri från: En produktkategori i butik för mat utan vissa ingredienser, till exempel gluten eller laktos. Läs alltid vad just den produkten är fri från.
Fruktaner: En typ av FODMAP som finns rikligt i vete, lök och vitlök. Många som tror sig reagera på gluten reagerar i själva verket på fruktaner.
Fullkorn: Mjöl eller gryn som innehåller hela kärnan med skal och grodd. Fullkorn av vete, råg eller korn innehåller gluten, medan fullkornsris och bovete är glutenfria.
Funktionell dyspepsi: Långvariga besvär från övre delen av magen utan att någon skada hittas. Symtomen kan likna celiaki och utreds därför tillsammans.
Följsamhet: Hur väl du lyckas hålla den glutenfria kosten i vardagen. God följsamhet är den enskilt viktigaste faktorn för att tarmen ska läka.
Förordning 1169/2011: EU:s regelverk om livsmedelsinformation, som styr hur allergener måste anges. Det är därför vete alltid framgår av ingrediensförteckningen.
Förordning 828/2014: EU-reglerna som bestämmer när ett livsmedel får kallas glutenfritt eller ha mycket låg glutenhalt. Där fastställs gränsen 20 ppm.
Förstagradssläkting: Förälder, syskon eller barn. Cirka en av tio förstagradssläktingar till någon med celiaki har också sjukdomen och bör testas.
Förstoppning: Hård och sällan förekommande avföring. Många blir förvånade, men förstoppning är lika vanligt som diarré vid celiaki.
Försäkringskassan: Den myndighet som beslutar om merkostnadsersättning och andra socialförsäkringar. Du ansöker själv och bifogar läkarintyg.

G

Gastroenterolog: Specialistläkare på mag- och tarmsjukdomar. Det är oftast en gastroenterolog som utreder och följer upp celiaki hos vuxna.
Gastroskopi: Undersökning där läkaren för ned en böjlig kamera genom munnen för att titta i magsäck och tunntarm. Under undersökningen tas vävnadsprover.
Gentest: Blodprov som visar om du bär på HLA-DQ2 eller HLA-DQ8. Testet används mest för att utesluta celiaki, inte för att ställa diagnosen.
Gliadin: Den del av vetets gluten som immunförsvaret reagerar mot vid celiaki. Det är gliadin som gör vetemjöl olämpligt.
Glukossirap av vete: Sockersirap framställd av vetestärkelse. Den är så genomprocessad att den är undantagen kravet på allergenmärkning och tolereras vid celiaki.
Gluten: Samlingsnamn för de proteiner i vete, råg och korn som utlöser celiaki. Det är gluten som ger bröddeg dess seghet och elasticitet.
Glutenataxi: En ovanlig form där glutenreaktionen drabbar lillhjärnan och ger balans- och samordningssvårigheter. Behandlingen är glutenfri kost.
Glutenexponering: Ett tillfälle då du fått i dig gluten, avsiktligt eller av misstag. Symtomen kan komma inom timmar och sitta i några dagar.
Glutenfri: En skyddad märkning som bara får användas när produkten innehåller högst 20 ppm gluten. Ordet är alltså ett juridiskt löfte, inte en marknadsföringsfras.
Glutenfri glass: Glass som är fri från kakbitar, kex och maltextrakt. Även glass kan innehålla gluten, så läs alltid innehållsförteckningen.
Glutenfri havre: Havre som odlats, skördats och malts åtskild från glutenspannmål och kontrollerats under 20 ppm. Den kan ätas av de flesta med celiaki.
Glutenfri kost: Mat helt utan vete, råg och korn, den enda behandlingen vid celiaki. Kosten ska följas hela livet, även utan symtom.
Glutenfritt kök: Ett kök som är ordnat så att glutenfri mat inte förorenas, med egna redskap, egen brödrost och tydlig ordning. Det är den viktigaste vardagsåtgärden vid celiaki.
Glutenin: Den andra huvuddelen av vetets gluten, som tillsammans med gliadin ger degen elasticitet. Även glutenin ingår i det som ska undvikas.
Glutenintolerans: Vardagligt namn på celiaki, men ordet används ibland också om glutenkänslighet utan celiaki. Fråga alltid vilken diagnos som avses.
Glutenintroduktion: När barnet får smaka gluten första gången, vilket rekommenderas i små mängder från fyra till sex månaders ålder. Tidpunkten påverkar inte risken att få celiaki.
Glutenprovokation: Att äta gluten under en bestämd period för att utredningen ska bli rättvisande. Börja aldrig äta glutenfritt innan proven är tagna.
Graves sjukdom: En autoimmun sjukdom som ger överfunktion i sköldkörteln, med hjärtklappning och viktnedgång. Den förekommer oftare tillsammans med celiaki.
Guarkärnmjöl: Ett förtjockningsmedel från guarbönans frön, med E-nummer E412. Det används på liknande sätt som xantangummi i glutenfri bakning.

H

Hashimoto: En autoimmun sjukdom som ger underfunktion i sköldkörteln. Den är vanligare hos personer med celiaki, och sköldkörtelprover kontrolleras därför ofta.
Havre: Ett sädesslag som i sig tolereras av de flesta med celiaki, men som ofta förorenas av vete under odling och kvarn. Välj därför havre märkt glutenfri.
Hirs: Ett litet glutenfritt sädeskorn som kokas som gryn eller mals till mjöl. Det är rikt på järn och magnesium.
HLA-DQ2: En vävnadstyp som de allra flesta med celiaki bär på. Att ha den betyder inte att du får celiaki, men utan den är diagnosen mycket osannolik.
HLA-DQ8: Den andra vävnadstypen som kan ge anlag för celiaki. Den finns hos en mindre del av dem som insjuknar.
Hordein: Kornets glutenprotein. Det finns kvar i maltextrakt och maltdrycker som öl.
HPMC: Hydroxipropylmetylcellulosa, ett cellulosabaserat bindemedel i många industriellt bakade glutenfria bröd. Det efterliknar glutenets nätverk.
Hyposplenism: Nedsatt funktion i mjälten, som kan förekomma vid långvarigt obehandlad celiaki. Det kan göra vissa vaccinationer extra viktiga.
Högkostnadsskydd: Taket för hur mycket du behöver betala för vårdbesök eller läkemedel under ett år. Därefter är resten kostnadsfritt.

I

IBS: Irritabel tarm, en funktionell tarmsjukdom med magsmärtor, gaser och växlande avföring. Symtomen liknar celiaki, så celiaki bör alltid uteslutas först.
IgA: Den antikroppsklass som dominerar i slemhinnorna och som celiakiproven i första hand mäter. Därför kontrolleras alltid att du har normal mängd IgA.
IgA-nefropati: En njursjukdom där antikroppar av typen IgA lagras i njurarna. Den är något vanligare hos personer med celiaki.
IgE: Den antikroppsklass som styr klassiska allergier, till exempel veteallergi. IgE har ingen roll vid celiaki.
IgG: Den vanligaste antikroppsklassen i blodet. IgG-baserade celiakiprov används när du har brist på IgA.
Immunförsvar: Kroppens system för att skydda mot infektioner. Vid celiaki reagerar det felaktigt mot gluten.
Incidens: Hur många som insjuknar i en sjukdom under en viss tid, oftast per år. Incidensen av celiaki har ökat de senaste decennierna.
Infertilitet: Svårighet att bli gravid. Obehandlad celiaki är en av flera möjliga orsaker, och fertiliteten förbättras ofta med glutenfri kost.
Inflammation: Kroppens reaktion på skada eller angrepp, med svullnad och immunceller på plats. Vid celiaki är tarmen kroniskt inflammerad så länge du äter gluten.
Ingrediensförteckning: Listan över allt som ingår i en produkt, sorterad efter mängd. Det är där du hittar vete, korn, råg, malt och havre.
Intraepiteliala lymfocyter: Vita blodkroppar som samlas i tarmens ytskikt vid celiaki. Ett förhöjt antal är ofta det första tecknet på tarmskada.

J

Jejunum: Tunntarmens mellersta del, efter tolvfingertarmen. Även den kan vara skadad vid utbredd celiaki.
Johannesbrödkärnmjöl: Ett förtjockningsmedel från johannesbrödträdets frön, med E-nummer E410. Det är glutenfritt och används i glass och glutenfritt bröd.
Journal: Den skriftliga dokumentationen av din vård. Du kan läsa den själv via 1177 och har rätt att få en kopia.
Järnbrist: För lite järn i kroppen, ofta första fyndet som leder till celiakiutredning. Järnet tas upp i den del av tarmen som skadas vid celiaki.

K

Kamut: Ett varumärkesnamn för khorasanvete, en gammal vetesort. Den innehåller gluten trots att den ibland marknadsförs som skonsam.
Kan innehålla spår av: En frivillig varningstext som tillverkaren sätter ut när korskontaminering inte kan uteslutas. Den är inte reglerad och säger inget om hur mycket gluten som kan finnas.
Kikärtsmjöl: Proteinrikt mjöl av malda kikärter, glutenfritt och vanligt i indisk mat. Det ger fyllighet i glutenfritt bröd och panering.
Kobalamin: Vitamin B12, som behövs för blodbildning och nervsystem. Brist kan ge trötthet, stickningar och koncentrationssvårigheter.
Kokosmjöl: Torkad och malen kokos som suger åt sig mycket vätska. Det är glutenfritt men kan inte ersätta annat mjöl rakt av.
Kokvatten: Vattnet som pasta eller pannkakor kokas i. Vatten som kokat vanlig pasta gör glutenfri pasta oanvändbar och måste bytas.
Kollagen kolit: En form av mikroskopisk kolit med ett förtjockat band av kollagen under slemhinnan. Den ger långvarig vattnig diarré utan blod.
Korn: Sädesslaget som ger malt och används i öl, gryn och soppor. Korn innehåller gluten och ska undvikas.
Korskontaminering: Att gluten oavsiktligt hamnar i glutenfri mat via mjöldamm, redskap, brödrost eller kokvatten. Det är den vanligaste orsaken till oväntade symtom.
Kostregistrering: Att skriva ned vad du ätit och hur du mått under en period. Det hjälper dig och dietisten hitta dolda glutenkällor.
Kosttillskott: Vitaminer och mineraler som ibland behövs vid nyupptäckt celiaki, särskilt järn, folat och D-vitamin. Välj tillskott som är märkta glutenfria.
Kryptahyperplasi: Att tarmens körtelgropar, krypterna, blir onormalt djupa. Det är ett av de fynd patologen letar efter vid celiaki.

L

Laktas: Enzymet i tarmluddets yta som bryter ned mjölksocker. När tarmluddet skadas vid celiaki minskar laktaset och mjölk kan ge besvär.
Laktosintolerans: Nedsatt förmåga att bryta ned mjölksocker, vilket ger gaser och diarré. Den är vanlig och ofta övergående vid nyupptäckt celiaki, eftersom enzymet sitter i tarmluddet.
Latent celiaki: Att ha anlagen och positiva antikroppar men ännu ingen tarmskada. Tillståndet följs upp med nya prover.
Linfrö: Glutenfria frön som bildar gelé i vatten och kan fungera som bindemedel. Krossade linfrön ger också fiber i glutenfritt bröd.
Livsmedelsanvisning: Ett intyg som i vissa regioner ger barn och unga med celiaki subventionerade glutenfria livsmedel. Reglerna och åldersgränserna skiljer sig mellan regionerna.
Livsmedelsverket: Den svenska myndighet som ansvarar för livsmedelsregler, kostråd och kontroll. Den ger vägledning om vad glutenfri märkning innebär.
Lymfocytär kolit: Den andra formen av mikroskopisk kolit, med ökat antal lymfocyter i tjocktarmens slemhinna. Symtomen liknar kollagen kolit.
Läkarintyg: Ett skriftligt intyg från läkare om diagnos och behov. Det behövs för ansökningar hos Försäkringskassan och ofta för specialkost.
Läkemedel och gluten: Vissa tabletter innehåller stärkelse som bärare, men mängden gluten är i praktiken försumbar. Fråga ändå på apoteket om du är osäker.

M

Majs: Naturligt glutenfritt sädesslag som ger mjöl, gryn och stärkelse. Kontrollera ändå märkningen på blandade majsprodukter.
Majsstärkelse: Finmald stärkelse från majs, i Sverige oftast såld som maizena. Den används för att reda och göra bakverk mörare.
Malabsorption: Att tarmen inte kan ta upp näringen ur maten ordentligt. Det ger trötthet, viktnedgång och brist på järn, folat och vitaminer.
Malt: Groddat och torkat korn som ger smak och färg. Malt räknas som en glutenkälla och ska anges i ingrediensförteckningen.
Maltextrakt: Ett sirapsliknande extrakt av malt som används för smak och färg i frukostflingor, såser och godis. Det är en vanlig dold glutenkälla.
Mandelmjöl: Malda mandlar som används i bakverk i stället för spannmålsmjöl. Det är glutenfritt men innehåller mycket fett, vilket ger saftiga kakor.
Maniok: En stärkelserik rotfrukt, också kallad kassava, som tapioka utvinns ur. Den är naturligt glutenfri.
Marsh-gradering: Skalan patologen använder för att beskriva hur skadad tarmslemhinnan är, från Marsh 0 till Marsh 3c. Marsh 3 betyder tydlig celiakiskada.
Matlåda: Egen medhavd mat, en praktisk lösning på resa, jobb och utflykt. Den ger trygghet när utbudet av glutenfritt är osäkert.
Merkostnadsersättning: Försäkringskassans ersättning för de extra kostnader en funktionsnedsättning eller sjukdom ger, till exempel dyrare glutenfri mat. Den ersatte tidigare handikappersättning.
Mikroskopisk kolit: En inflammation i tjocktarmen som bara syns i mikroskop och ger vattnig diarré. Den förekommer oftare hos personer med celiaki.
Missfall: Att en graviditet avbryts av sig själv före vecka 22. Obehandlad celiaki ger något ökad risk, som normaliseras med glutenfri kost.
Mjöldamm: Fint mjöl som svävar i luften och lägger sig på ytor. Vetemjölsdamm kan ligga kvar i timmar och förorena glutenfri mat.
Mjölmix: Färdigblandat glutenfritt mjöl av flera stärkelser och mjöl, ofta med bindemedel. Den gör det enklare att baka utan att blanda själv.
Modifierad stärkelse: Stärkelse som behandlats för att tåla kyla eller värme bättre. Ursprunget måste anges om det är vete, annars kommer den oftast från majs eller potatis.
Mycket låg glutenhalt: Märkningskategori för produkter med 21 till 100 milligram gluten per kilo, gjorda på specialrenad vetestärkelse. De flesta i Sverige tål dem, men alla gör det inte.

N

Naturligt glutenfri: Livsmedel som aldrig innehållit gluten, som ris, potatis, kött, fisk, ägg, frukt och grönsaker. De behöver ingen särskild märkning.
NCGS: Icke-celiakisk glutenkänslighet: besvär av gluten trots att celiaki och veteallergi uteslutits. Diagnosen ställs genom att pröva sig fram under vägledning.
Ny medicinsk bedömning: Rätten att få din diagnos eller behandling bedömd av en annan läkare. Det kan vara aktuellt om du är osäker på en celiakidiagnos.
Näringsdeklaration: Tabellen med energi, fett, kolhydrater, protein och salt per hundra gram. Den säger inget om gluten, men hjälper dig jämföra glutenfria produkter.

O

Osteopeni: Lätt minskad benmassa, ett förstadium till benskörhet. Den kan förbättras när tarmen läker och näringsupptaget blir bättre.
Osteoporos: Benskörhet, där skelettet blir poröst och lättare bryts. Långvarigt obehandlad celiaki ökar risken.

P

Panko: Japanskt ströbröd av vetebröd, vanligt i panerad mat. Det innehåller gluten och kan bytas mot glutenfritt ströbröd.
Patientlagen: Lagen som beskriver dina rättigheter som patient, bland annat rätt till information, delaktighet och en ny medicinsk bedömning.
Patolog: Läkaren som undersöker vävnadsproverna i mikroskop och graderar tarmskadan. Svaret brukar dröja några veckor.
Perifer neuropati: Skada på nerverna ute i kroppen som ger domningar, stickningar eller svaghet i händer och fötter. Den kan förekomma vid obehandlad celiaki.
Potatismjöl: Ren potatisstärkelse som används för att reda såser och göra glutenfria degar lättare. Det är naturligt glutenfritt.
ppm: Förkortning för parts per million, alltså miljondelar. Vid gluten motsvarar 1 ppm 1 milligram gluten per kilo livsmedel.
Prevalens: Hur stor andel av befolkningen som har en sjukdom vid en viss tidpunkt. Celiaki har en prevalens på ungefär en till två procent i Sverige.
Primär biliär kolangit: En autoimmun sjukdom i gallgångarna i levern, något vanligare vid celiaki. Den upptäcks ofta via avvikande leverprover.
Prisbasbelopp: Ett belopp som staten fastställer varje år och som styr nivåerna i socialförsäkringen. Merkostnadsersättningen beräknas i andelar av prisbasbeloppet.
Prolamin: Den proteingrupp som gliadin, sekalin, hordein och avenin tillhör. Det är prolaminerna som gör vissa sädesslag olämpliga vid celiaki.
Psoriasis: En kronisk hudsjukdom med fjällande röda plack, som är något vanligare vid celiaki. Vissa med både psoriasis och antikroppar mot gluten mår bättre av glutenfri kost.
Psyllium: Malda fröskal från loppfrö som binder vätska och ger glutenfri deg struktur. Det är ofta hemligheten bakom ett bröd som håller ihop.
Pärlkorn: Slipade korngryn som används i soppor och grytor. De innehåller gluten.

Q

Quinoa: Ett glutenfritt frö från Sydamerika med högt proteininnehåll. Skölj det före kokning för att få bort den beska ytbeläggningen.

R

Redning: Att göra en sås eller soppa tjockare, ofta med vetemjöl. Fråga alltid hur en sås är redd, eller be om majsstärkelse i stället.
Refraktär celiaki: En ovanlig form där tarmen inte läker trots att du ätit strikt glutenfritt i minst ett år. Den utreds och behandlas på specialistmottagning.
Region: Den regionala organisation som ansvarar för hälso- och sjukvården i Sverige. Reglerna för livsmedelsanvisning skiljer sig mellan olika regioner.
Remiss: Läkarens skriftliga hänvisning till en annan mottagning, till exempel för gastroskopi. Du får kallelse när remissen har bedömts.
Reseintyg: Ett kort intyg på engelska eller resmålets språk som förklarar din celiaki. Det gör det lättare att beställa mat säkert utomlands.
Restaurangbesök: Att äta ute med celiaki kräver att du berättar om diagnosen och frågar hur maten tillagas. Fråga särskilt om fritös, panering och redning.
Ris: Ett naturligt glutenfritt sädesslag som finns i många former och som mjöl. Ris är en av de mest använda basvarorna vid celiaki.
Råg: Ett glutenhaltigt sädesslag som är vanligt i svenskt matbröd och knäckebröd. Råg måste undvikas helt vid celiaki.
Rågsikt: Ett blandmjöl av siktat rågmjöl och vetemjöl, vanligt i svenskt matbröd. Det innehåller gluten från båda sädesslagen.

S

Screening: Att testa personer utan symtom för att hitta sjukdom tidigt. Nära släktingar till någon med celiaki erbjuds ofta screening.
Seitan: Ett vegetariskt livsmedel som tillverkas av rent vetegluten. Det är en av de mest koncentrerade glutenkällor som finns och måste helt undvikas.
Sekalin: Rågens motsvarighet till gliadin. Därför är råg lika olämpligt som vete vid celiaki.
Selektiv IgA-brist: Medfödd brist på antikroppsklassen IgA, vanligare vid celiaki än hos andra. Vid IgA-brist blir de vanliga proven falskt normala och IgG-prov används i stället.
Semolina: Grovmalet durumvete som används i pasta och puddingar. Semolina är alltså vete och innehåller gluten.
Serologi: Blodprov som mäter antikroppar. Celiakiserologi är första steget i utredningen.
Seronegativ celiaki: Celiaki där antikropparna i blodet är normala trots skadad tarm. Diagnosen ställs då på vävnadsprov och andra fynd.
SIBO: Bakteriell överväxt i tunntarmen, som kan ge gaser och diarré. Det är en möjlig förklaring om besvären kvarstår trots strikt glutenfri kost.
Sjögrens syndrom: En autoimmun sjukdom med torra ögon och torr mun. Den hör till de sjukdomar som är överrepresenterade vid celiaki.
Skollagen: Lagen som reglerar den svenska skolan, inklusive kravet på kostnadsfria och näringsriktiga skolmåltider. Den ligger till grund för rätten till glutenfri skolmat.
Slemhinna: Det fuktiga inre skiktet i tarmen som tar upp näring och skyddar mot skada. Vid celiaki är det slemhinnan som inflammeras.
Socialstyrelsen: Den myndighet som tar fram nationella riktlinjer och kunskapsstöd för vården. Den beskriver bland annat hur celiaki bör utredas och följas upp.
Soja: Baljväxt som i sig är glutenfri, men vanlig japansk sojasås bryggs ofta med vete. Välj sojasås märkt glutenfri eller tamari utan vete.
Specialkost: Anpassad mat i skola, förskola eller på arbetsplats, som beställs utifrån ett behov. Glutenfri specialkost ska erbjudas i skolan när diagnosen är dokumenterad.
Spårmängder: Mycket små mängder gluten som kan följa med från produktion eller kök. Enstaka spår ligger oftast under 20 ppm, men upprepad exponering kan ge besvär.
Steatorré: Fettrik avföring som är blek, illaluktande och svår att spola ned. Det är ett tecken på att fettet inte tas upp i tarmen.
Ströbröd: Malda brödsmulor som används till panering och gratänger. Vanligt ströbröd är gjort på vete, men det finns glutenfria varianter.
Svenska Celiakiförbundet: Patientorganisationen för personer med celiaki i Sverige, med lokalföreningar i hela landet. Den ger stöd, information och driver medlemmarnas intressen.
Symtomfri: Att inte ha några besvär. Många med celiaki är symtomfria, men tarmskadan uppstår ändå av gluten, så kosten måste hållas.

T

Tandemaljdefekter: Fläckar, gropar eller missfärgningar i tandemaljen som uppstår när tänderna bildas. De kan vara ett spår av celiaki i barndomen.
Tapioka: Stärkelse utvunnen ur maniokroten, helt glutenfri. Den ger seghet och glans i glutenfria degar.
Tarmludd: De små fingerlika utskotten i tunntarmen som tar upp näring ur maten. Vid celiaki plattas de ut och näringsupptaget försämras.
T-cell: En typ av vit blodkropp som styr immunsvaret. Vid celiaki är det T-celler som utlöser skadan på tarmluddet.
Teff: Världens minsta sädeskorn, ursprungligen från Etiopien och naturligt glutenfritt. Teffmjöl är järnrikt och används i bröd och pannkakor.
Tillväxthämning: Att ett barn växer långsammare eller går ned i vikt. Det är ett vanligt tecken på obehandlad celiaki hos barn.
Transaminaser: Leverprover, ofta kallade ALAT och ASAT, som kan vara lätt förhöjda vid obehandlad celiaki. Värdena normaliseras oftast av glutenfri kost.
Triticale: En korsning mellan vete och råg som odlas mest till foder. Den innehåller gluten från båda föräldrasädesslagen.
Trötthet: Ihållande energilöshet som inte går över med vila. Det är ett av de allra vanligaste symtomen vid obehandlad celiaki.
Tunntarm: Den långa tarmdel där näringen tas upp. Vid celiaki skadas dess första del.
Turners syndrom: En kromosomavvikelse hos flickor och kvinnor som ger ökad risk för celiaki och andra autoimmuna sjukdomar. Screening ingår i uppföljningen.
Typ 1-diabetes: En autoimmun sjukdom där kroppens insulinproducerande celler förstörs. Personer med typ 1-diabetes screenas regelbundet för celiaki.
Tyst celiaki: Celiaki som ger tarmskada och positiva prover men inga märkbara symtom. Den upptäcks oftast vid screening av släktingar.

U

Ulcerös kolit: En kronisk inflammation med sår i tjocktarmens slemhinna, som ger blodiga diarréer. Den hör till gruppen inflammatorisk tarmsjukdom, IBD.
Uppblåsthet: Känsla av spänd och utspänd mage, ofta med gasbildning. Ett av de vanligaste symtomen vid obehandlad celiaki.
Uppföljning: De återbesök och prover du får efter diagnosen, oftast efter sex till tolv månader och sedan årligen. Då kontrolleras antikroppar och näringsvärden.

V

Vete: Det vanligaste glutenspannmålet och den största glutenkällan i svensk kost. Alla vetesorter måste undvikas vid celiaki.
Veteallergi: En äkta allergi mot proteiner i vete, med snabba symtom som klåda, nässelutslag eller andningsbesvär. Den är något helt annat än celiaki och testas med IgE-prov.
Vetegroddar: Grodden från vetekornet, ofta såld som näringstillskott. Den innehåller gluten.
Vetekli: Det yttre skalet från vetekornet, som säljs som fibertillskott. Det innehåller gluten.
Veteprotein: Ingrediensnamn för koncentrerat protein från vete, exempelvis i pålägg och färdigmat. Det innehåller gluten.
Vetestärkelse: Stärkelse från vete där proteinet tvättats bort. Specialrenad vetestärkelse under 20 ppm får användas i glutenfria produkter i Sverige.
Villusatrofi: Utplattat tarmludd, den typiska tarmskadan vid celiaki. Skadan läker oftast på ett till två år med glutenfri kost.
Vitiligo: En autoimmun hudsjukdom med vita pigmentfria fläckar. Den förekommer något oftare hos personer med celiaki.
Vårdcentral: Den lokala mottagning som är din första kontakt med sjukvården. Det är där celiakiutredningen oftast börjar med ett blodprov.
Vårdgaranti: Den lagstadgade längsta väntetiden i svensk vård, till exempel tre månader till besök hos specialist. Överskrids den har du rätt till vård någon annanstans.
Vävnadsprov: En liten bit slemhinna som tas vid gastroskopin och undersöks i mikroskop. Det gör inte ont, eftersom tarmslemhinnan saknar smärtnerver.

X

Xantangummi: Ett förtjockningsmedel som framställs genom jäsning och ger glutenfri deg seghet. Redan en tesked räcker ofta till en sats bröd.

Z

Zinkbrist: Låg zinknivå som kan ge dålig sårläkning, smakförändringar och hudbesvär. Zink kontrolleras ibland vid nyupptäckt celiaki.

Ö

Öl: Bryggd dryck som normalt görs på maltat korn och därför innehåller gluten. Det finns särskilt framställd glutenfri öl.
Överkorsat ax: Den internationella symbolen för glutenfritt: ett veteax med ett streck över. Symbolen licensieras och kontrolleras av celiakiförbunden.