Symtom och tecken vid celiaki

Gaser, rapningar och orolig mage vid celiaki

Varför tarmen bubblar, och när det är gluten som ligger bakom.

En mage som kurrar, spänner och släpper gaser hela dagen är sällan farlig, men den kan vara påfrestande att leva med – och den hör till de besvär som 1177 räknar upp vid celiaki hos barn, tillsammans med ont i magen och diarré. Gasbildningen är en direkt följd av att näring inte tas upp där den ska.

Den här artikeln förklarar varför tarmskadan vid celiaki ger gaser, vad som skiljer den oroliga magen vid celiaki från andra vanliga orsaker, vad som gäller för uppstötningar och rapningar – och när besvären behöver bedömas av vården.

Kort sammanfattat

Vad som orsakar gaserna
Näring som inte tas upp av skadat tarmludd jäser av bakterier längre ner i tarmen.
Nämns av 1177
Gaser räknas upp bland vanliga besvär vid celiaki hos barn.
Ofta tillsammans med
Uppblåst buk, buksmärta och lös eller trög avföring.
Vanlig medspelare
Tillfällig laktosintolerans, eftersom laktaset sitter i tarmluddet.
Om rapningar
Rapningar och uppstötningar beskrivs inte som celiakisymtom i de svenska källorna – de hör oftare till magsäcken.
Absolut krav
Fortsätt äta gluten tills utredningen är klar.

Så uppstår gaserna

Tarmgas har två källor: luft man sväljer, och gas som bildas när bakterier bryter ner näring i tarmen. Vid celiaki är det den andra källan som svämmar över.

Tunntarmens insida är klädd med tarmludd som gör upptagsytan enorm. När immunförsvaret angriper slemhinnan plattas luddet ut, och en del av det som skulle ha tagits upp i tunntarmen fortsätter i stället nedåt. I tjocktarmen möts det av en tät bakterieflora som gärna bryter ner just kolhydrater, och nedbrytningen producerar gas. Gasen tänjer på tarmväggen, vilket ger både kurrande, spänning och smärta. Mekanismen beskrivs mer utförligt under så fungerar celiaki i tarmen.

Ovanpå det kommer laktosen. Enzymet laktas, som spjälkar mjölksocker, sitter i tarmluddet. Vid en skadad slemhinna spjälkas laktosen sämre och når tjocktarmen där den jäser – med precis samma resultat. 1177 skriver att känsligheten för laktos försvinner när du börjar äta glutenfri mat, vilket säger något viktigt: mjölkbesvären är i de flesta fall en följd av celiakin, inte en egen sjukdom. Läs mer under laktosintolerans vid celiaki.

Hur den oroliga magen brukar beskrivas

Det finns inget gasmönster som är typiskt just för celiaki, men beskrivningarna liknar varandra. Magen är någorlunda lugn på morgonen och blir livligare under dagen. Kurrandet hörs, ibland pinsamt tydligt. Magen spänner ut sig så att kläderna sitter annorlunda på kvällen. Gaserna är många och ofta illaluktande, vilket hänger ihop med att svavelhaltiga föreningar bildas vid bakteriell nedbrytning.

Det som skiljer besvär vid celiaki från en tillfälligt gasig period är varaktigheten och sällskapet. Enstaka gasiga dagar efter en portion linser är normalt. Månader av orolig mage tillsammans med magont och uppblåsthet, förändrad avföring, trötthet eller lågt blodvärde är ett mönster som förtjänar en utredning. Hela bilden finns samlad under symtom på celiaki.

Hos barn nämner 1177 gaser uttryckligen bland de vanliga besvären, sida vid sida med ont i magen och diarré. Där är det ofta helheten som avslöjar sjukdomen: en orolig mage tillsammans med dålig aptit, trötthet eller en tillväxtkurva som viker av. Mer om det finns under symtom på celiaki hos barn.

Rapningar och uppstötningar – vad källorna faktiskt säger

Här behöver vi vara raka. Gaser nedåt är dokumenterade som celiakisymtom i svenska källor. Rapningar och sura uppstötningar är det inte. Varken det nationella vårdprogrammet, 1177 eller Internetmedicin räknar upp dem bland celiakins symtom, och vi skriver därför inte att de hör dit.

Det betyder inte att den som har celiaki aldrig rapar. Rapningar kommer i huvudsak från luft som sväljs och från magsäcken, och en uppspänd buk kan mycket väl ge tidig mättnad och uppstötningar rent mekaniskt. Men om uppstötningar och halsbränna är ditt huvudsakliga besvär pekar det snarare mot magsäcken än mot tunntarmen – mot dyspepsi, gastrit eller reflux. De skillnaderna gås igenom under celiaki eller magsår och gastrit.

En rimlig tumregel: gaser, kurrande och uppblåsthet som växer under dagen hör hemma i tarmen. Sura uppstötningar, halsbränna och brännande smärta högt i magen hör hemma i magsäcken och matstrupen. Har du båda delarna är det ett skäl att söka vård – inte att välja vilken förklaring som är finast.

Vad den oroliga magen annars kan bero på

Möjlig orsakVad som brukar skilja
Känslig tarm (IBS)Mycket vanligt. Växlande avföring, tydlig koppling till stress, ingen viktnedgång eller blodbrist. Se celiaki eller IBS.
Jäsande kolhydrater i kostenBesvär efter baljväxter, lök, kål och vissa frukter. Se FODMAP, fruktaner och celiaki.
Primär laktosintoleransBesvär i tydlig relation till mjölkprodukter, utan andra celiakitecken.
Bakteriell överväxt i tunntarmenNämns i de svenska kunskapsstöden, särskilt som förklaring till kvarstående besvär.
Sväljd luftSnabb ätning, kolsyrad dryck, tuggummi. Ger mer rapningar än tarmgaser.

Här finns en fälla som är värd att förstå ordentligt: att magen blir lugnare av glutenfri mat bevisar inte celiaki. Glutenfri kost innehåller också mindre av de jäsande kolhydraterna i vete, så förbättringen kan ha en helt annan orsak. Celiaki måste uteslutas formellt, inte antas.

Det omvända gäller också. Att gaserna inte försvinner av glutenfri mat utesluter inte celiaki, eftersom flera av orsakerna i tabellen kan finnas samtidigt. Vårdprogrammet konstaterar uttryckligen att funktionella magtarmbesvär är vanliga även hos personer med celiaki, vilket kan förklara att en del har kvar besvär trots strikt kost. Två diagnoser i samma mage är alltså inte ovanligt, och det är ett skäl att låta vården göra bedömningen i stället för att pröva sig fram själv.

Ytterligare en detalj som ofta ställer till det: järntabletter. De skrivs ofta ut vid järnbrist, som i sin tur kan vara det som ledde till celiakimisstanken, och de ger i sig magbesvär, gaser och trög mage hos många. Berätta för läkaren vilka tillskott du tar, så att effekten av dem inte förväxlas med sjukdomen.

När du bör söka vård

Kontakta en vårdcentral om magen varit orolig i flera veckor utan förklaring, om besvären återkommer gång på gång, om du samtidigt går ner i vikt, är onormalt trött eller har lågt blodvärde, eller om ett barn har långvariga magbesvär och inte växer som förväntat.

Blod i avföringen är inte ett tecken på celiaki. 1177 skriver att du ska söka vård och bli undersökt om du har blod i avföringen, eftersom det kan vara symtom på någon annan tarmsjukdom. Sök vård samma dag vid kraftig, plötslig magsmärta med uppspänd buk och oförmåga att släppa gaser, eller vid feber tillsammans med svår buksmärta. Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning om du är osäker på hur bråttom det är, och 112 vid akut, allvarlig sjukdom.

Sluta inte med gluten innan utredningen är klar

Att stryka bröd och pasta på egen hand är det vanligaste sättet att förstöra sin egen utredning. Antikropparna bildas som svar på gluten, och tarmen börjar läka så snart du slutar – då kan celiaki bli osynlig i både blodprov och vävnadsprov. Internetmedicin skriver rakt ut att det är fel att starta kostbehandling ”på försök” innan utredningen slutförts. Har du redan lagt om kosten kan det krävas en glutenprovokation med provtagning i upp till ett år. Läs mer under sluta inte med gluten före utredningen.

Utredningen börjar med ett blodprov på IgA-antikroppar mot vävnadstransglutaminas tillsammans med total-IgA. Ligger värdet över tio gånger övre normalvärdet vid två separata provtillfällen kan diagnosen ställas utan biopsi i Sverige, för både barn och vuxna. Övriga utreds med gastroskopi och vävnadsprov. Vill du sortera dina besvär inför besöket finns frågorna i Kan det vara celiaki?.

Om gaserna finns kvar efter kostomläggningen

Många blir förvånade över att magen inte blir tyst direkt när gluten försvinner. Det finns flera rimliga förklaringar, och de flesta är odramatiska.

  • Tarmen behöver tid. 1177 anger att läkningen vanligtvis tar några månader, och Svenska Celiakiförbundet upp till sex månader för barn och upp till ett år för vuxna.
  • Laktasförmågan kommer tillbaka gradvis. Läkare och dietister rekommenderar därför ibland att laktos utesluts under en period efter diagnosen.
  • Kosten har ändrats i grunden. Fler baljväxter, andra fibrer och nya mjölsorter påverkar gasbildningen i sig – hur du bygger fiberintaget klokt beskrivs under fibrer på glutenfri kost.
  • Känslig tarm kan finnas parallellt. Vårdprogrammet konstaterar att funktionella magtarmbesvär är vanliga även hos personer med celiaki.
  • Gluten kan smyga sig in via såser, kryddblandningar, rostad lök, leverpastej eller ströbröd.

Kvarstår besvären trots strikt kost ska det tas upp med vården i stället för att accepteras som normaltillstånd. Fler symtom och deras betydelse finns samlade under symtom på celiaki, och de närbesläktade besvären beskrivs under diarré och lös avföring.

Vanliga frågor

Är gaser ett symtom på celiaki?

Gaser räknas upp av 1177 bland de vanliga besvären vid celiaki hos barn, tillsammans med ont i magen och diarré. Ensamt säger symtomet lite, eftersom gaser är mycket vanligt även utan celiaki.

Varför luktar gaserna så illa?

Lukten kommer från svavelhaltiga föreningar som bildas när bakterier bryter ner näring i tjocktarmen. Vid celiaki når mer näring dit, eftersom den skadade slemhinnan tar upp mindre.

Kan celiaki ge sura uppstötningar och halsbränna?

De svenska källorna räknar inte upp uppstötningar bland celiakins symtom. Är det ditt huvudsakliga besvär pekar det snarare mot magsäcken eller matstrupen, och det bör bedömas av vården.

Magen blev lugnare av glutenfritt – betyder det att jag har celiaki?

Nej. Glutenfri kost innehåller också mindre av de jäsande kolhydraterna i vete, så förbättringen kan ha en annan orsak. Celiaki måste uteslutas formellt, och det kräver att du fortsätter äta gluten under utredningen.

Källor och mer information

Innehållet är allmän information och ersätter inte kontakt med vården.