Celiaki eller magsår och gastrit? Samma undersökning, helt olika diagnoser

Av Celiaki.nets redaktion · Uppdaterad september 2026 · Faktagranskad mot svenska myndighetskällor och Nationellt vårdprogram för celiaki

Ont högt upp i magen, illamående och uppblåsthet kan vara magsår, gastrit eller celiaki. Det märkliga är att alla tre kan utredas med samma undersökning – en gastroskopi – och ändå kräva att läkaren letar efter olika saker. Magsår och gastrit sitter i magsäcken och tolvfingertarmen och hänger ofta ihop med bakterien Helicobacter pylori. Celiaki sitter i tunntarmens slemhinna och kräver biopsier från rätt ställen för att synas.

Här går vi igenom hur tillstånden skiljer sig, vad som händer under gastroskopin, varför Helicobacter pylori dyker upp i båda sammanhangen, och varför blodprovet för celiaki bör tas innan man drar slutsatser.

Tre tillstånd i samma del av kroppen

Magsäcken, tolvfingertarmen och den övre tunntarmen ligger tätt intill varandra, och besvär därifrån känns ungefär likadant. Det är därför det är svårt att gissa sig till vilket tillstånd det handlar om utifrån symtomen ensamma.

Magsår är sår i slemhinnan, i magsäcken eller i tolvfingertarmen. Gastrit är en inflammation i magsäckens slemhinna. Båda hänger ofta ihop med bakterien Helicobacter pylori eller med användning av antiinflammatoriska läkemedel av NSAID-typ. Celiaki är något annat: ett immunsvar mot gluten som gör att tarmluddet i den övre tunntarmen skadas, med sämre näringsupptag som följd. Vårdprogrammet beskriver att förändringarna startar strax nedanför magsäckens utlopp och kan vara diskontinuerliga, alltså fläckvisa.

Region Stockholms kunskapsstöd och Internetmedicin listar dyspepsi och ulkus – alltså magbesvär och magsår – bland differentialdiagnoserna vid celiakiutredning hos vuxna. De hör alltså ihop i den mening att de kommer upp i samma sammanhang, inte i den mening att de skulle vara varianter av varandra.

Så skiljer sig tillstånden

Samma gastroskopi – men olika biopsier

En gastroskopi innebär att en tunn, böjlig slang med kamera förs ned genom munnen så att läkaren kan se magsäcken och den första delen av tunntarmen. Det är samma undersökning oavsett vilken av diagnoserna man misstänker – men det som avgör svaret är vilka vävnadsprover som tas, och varifrån.

Vid celiaki är vårdprogrammet konkret: eftersom enteropatin kan vara diskontinuerlig rekommenderas att det tas fyra till sex biopsier från tolvfingertarmen och två biopsier separat från bulben, alltså tolvfingertarmens allra första del. Den histopatologiska bedömningen bör göras av en patolog inriktad på gastrointestinal patologi. Tas för få prover, eller prover bara från ett ställe, kan en fläckvis tarmskada missas.

Vid misstanke om gastrit och Helicobacter pylori tas prover från magsäcken i stället. Det är alltså fullt möjligt att gå igenom en gastroskopi, få besked om gastrit, och ändå inte ha fått frågan om celiaki besvarad. Fråga därför vad som togs och vad som analyserades. Läs mer under gastroskopi och tarmbiopsi.

Svarstiden skiljer sig också från blodprovet. Enligt 1177 dröjer svar på tunntarmsbiopsi ungefär en månad för vuxna, medan ett blodprovssvar brukar komma inom en vecka.

Undersökningen i sig är för de flesta obehaglig snarare än smärtsam, och den tar inte lång tid. Barn sövs under gastroskopin. En sak är däremot värd att ta upp i förväg om celiaki finns med i frågeställningen: att du behöver ha ätit gluten fram till undersökningen. Har du varit glutenfri i veckor eller månader innan kan slemhinnan redan ha börjat läka, och då kan biopsin se normal ut trots att du har celiaki. Det är ett vanligt och kostsamt missförstånd, eftersom undersökningen då i praktiken blir bortkastad.

Helicobacter pylori – varför bakterien dyker upp här

Helicobacter pylori är den bakterie som ligger bakom en stor del av magsåren och gastriterna. Den påvisas och behandlas av läkare, och behandlingen är läkemedel – vi anger inga preparat eller doser här.

Bakterien har också en plats i celiakisammanhanget, men en annan än många tror. Vårdprogrammet räknar upp Helicobacter pylori bland de andra orsaker som kan ge ökat antal intraepiteliala lymfocyter och villusatrofi i tunntarmen, särskilt hos barn. Samma lista innehåller födoämnesintolerans, NSAID-intag, giardiasis, bakteriell överväxt, Crohns sjukdom, lymfocytär enterit, autoimmun enteropati och flera andra tillstånd.

Det betyder att en tunntarmsbiopsi som ser ut som celiaki inte automatiskt är celiaki. Just därför krävs mer än biopsibilden för diagnosen: patienten ska äta glutenhaltig mat och ha celiakimisstänkta symtom, eller ha kraftigt förhöjd serologi. Hur klassificeringen görs beskrivs under Marsh-gradering av tarmskadan, och hela diagnosgången under så ställs diagnosen celiaki.

Varför blodprovet bör tas först

Celiakiprovet är enkelt, billigt och kräver ingen förberedelse: IgA-anti-tTG tillsammans med total-IgA. Enligt vårdprogrammet har provet både känslighet och specificitet över 95 procent, och ett normalt värde hos någon som äter gluten talar starkt emot celiaki.

Tas det innan gastroskopin vet läkaren vad hen ska leta efter. Är värdet kraftigt förhöjt – över tio gånger övre normalvärdet vid två separata provtillfällen – behövs ingen gastroskopi alls för celiakifrågan, varken hos barn eller vuxna i Sverige. Är det lätt förhöjt vet man att biopsierna från tolvfingertarmen och bulben måste tas rätt. Läs mer under blodprov för celiaki.

Det finns också ett rent praktiskt skäl. Många som har haft magbesvär länge har redan provat olika koster. Har du lagt om till glutenfritt blir både blodprovet och biopsin missvisande, och då krävs en glutenprovokation för att kunna ställa diagnosen. Vårdprogrammet beskriver den som minst 6 gram gluten om dagen – ungefär tre skivor vitt bröd – med provtagning under upp till ett år. Läs mer under glutenprovokation.

Om båda finns samtidigt

Det förekommer att gastroskopin visar både gastrit och celiakiförändringar, och då behandlas de var för sig: läkemedel för det ena, glutenfri kost för det andra.

Har du celiaki och fortsätter ha ont i magen trots strikt kost bör det utredas. Internetmedicin räknar upp flera förklaringar som ska övervägas innan man tänker på refraktär celiaki: dolt gluten, felaktig initial diagnos, IBS, bakteriell överväxt, laktosintolerans, exokrin pankreasinsufficiens och mikroskopisk kolit. Vårdprogrammet lägger till att funktionella magtarmbesvär är vanliga även hos personer med celiaki. Läs mer under när glutenfri kost inte hjälper och mikroskopisk kolit.

Ett påpekande om läkemedel: antiinflammatoriska NSAID-preparat kan reta magslemhinnan och står med bland orsakerna till tunntarmsförändringar. Använder du sådana regelbundet är det värt att nämna vid besöket. Gluten i läkemedel är en annan fråga, och den behandlas under gluten i läkemedel och kosttillskott.

Ett annat mönster som är värt att känna igen är den återkommande järnbristen. Ett blödande magsår kan ge blodbrist genom förlust, medan celiaki ger den genom sämre upptag. Båda hittas i samma blodprov, och båda är skäl att gå vidare snarare än att bara sätta in järntabletter. Får du järn utan att orsaken utreds kan värdena förbättras samtidigt som problemet ligger kvar. Läs mer under järnbrist och blodbrist.

Vad du gör nu

Har du haft ont i magen i mer än några veckor, kontakta en vårdcentral. Be om IgA-anti-tTG och total-IgA – säg gärna provets namn, eftersom det finns andra glutenrelaterade prov som inte mäter rätt antikroppar. Berätta också om du använder NSAID-läkemedel, om du gått ner i vikt och om du är trött på ett sätt som inte hör hemma. Vill du sortera besvären före besöket finns frågorna i Kan det vara celiaki? och symtombeskrivningen under magont och uppblåsthet.

Vanliga frågor

Kan en gastroskopi upptäcka både magsår och celiaki?

Ja, men bara om vävnadsprover tas från rätt ställen. Vid celiaki rekommenderar vårdprogrammet fyra till sex biopsier från tolvfingertarmen och två separat från bulben. Fråga vad som togs och analyserades.

Har Helicobacter pylori med celiaki att göra?

Inte som orsak. Däremot står Helicobacter pylori med bland de tillstånd som kan ge liknande förändringar i tunntarmsbiopsin, vilket är ett skäl till att diagnosen inte ställs på biopsibilden ensam.

Kan celiaki ge magsår?

Magsår är inte ett celiakisymtom. Magsår och gastrit är egna tillstånd med egna orsaker, oftast Helicobacter pylori eller NSAID-läkemedel, och de behandlas av läkare.

Jag har fått diagnosen gastrit men mår fortfarande dåligt – vad gör jag?

Ta upp det med din läkare och fråga om celiakiprovet är taget. Ett IgA-anti-tTG med total-IgA är enkelt och utesluter en behandlingsbar orsak. Fortsätt äta gluten fram till provtagningen.