Mikroskopisk kolit – vattnig diarré trots att koloskopin ser normal ut

Av Celiaki.nets redaktion · Uppdaterad september 2026 · Faktagranskad mot svenska myndighetskällor och Nationellt vårdprogram för celiaki

Mikroskopisk kolit är tarmsjukdomen som inte syns. Koloskopin ser normal ut, men vävnadsprovet från tjocktarmen visar en inflammation i mikroskop – och personen har vattnig diarré, ofta i långa perioder. Sjukdomen har en tydlig koppling till celiaki: den står med både bland de tillstånd där celiakiprov ska erbjudas och bland de förklaringar som ska uteslutas när glutenfri kost inte hjälper.

Här går vi igenom vad mikroskopisk kolit är, hur de två formerna skiljer sig, hur diagnosen ställs, och varför de två sjukdomarna hänger ihop tillräckligt ofta för att båda ska finnas med i en utredning av långvarig diarré.

En inflammation som inte syns med blotta ögat

Vid en koloskopi tittar läkaren på tjocktarmens insida med en böjlig kamera. Vid ulcerös kolit ser man sår och rodnad, vid Crohns sjukdom förändringar i tarmväggen. Vid mikroskopisk kolit ser man ingenting alls – slemhinnan ser normal ut.

Diagnosen ställs i stället på vävnadsprover som tas under undersökningen och analyseras i mikroskop. Där finns inflammationen. Det är hela förklaringen till namnet, och till varför sjukdomen missas om biopsier inte tas rutinmässigt vid en koloskopi som görs för långvarig diarré.

För patienten betyder detta något konkret och lite frustrerande: du kan ha gjort en koloskopi, fått beskedet att allt såg bra ut, och ändå ha en behandlingsbar tarmsjukdom. Fråga därför om vävnadsprover togs, och vad de visade.

Samma logik gäller åt andra hållet vid celiaki. Också där ställs diagnosen på vävnadsprover snarare än på hur slemhinnan ser ut med blotta ögat, och vårdprogrammet är noga med hur proverna ska tas: fyra till sex biopsier från tolvfingertarmen och två separat från bulben, eftersom förändringarna kan vara fläckvisa. Gemensamt för de båda sjukdomarna är alltså att svaret ligger i mikroskopet, inte i kameran.

Kollagen och lymfocytär kolit

Mikroskopisk kolit brukar delas in i två former efter vad som ses i mikroskopet. Vid kollagen kolit finns ett förtjockat band av kollagen under slemhinnans yta. Vid lymfocytär kolit ses i stället ett ökat antal lymfocyter, alltså vita blodkroppar, i ytepitelet.

Symtomen är i praktiken desamma vid båda formerna: vattnig diarré utan blod, ofta med trängningar, buksmärta och nattliga toalettbesök. Många beskriver ett skovvis förlopp med perioder av lugn emellan.

Att indelningen görs beror på att bilden i mikroskopet skiljer sig, inte på att sjukdomarna upplevs olika. För dig som patient spelar det mindre roll vilken form det gäller – utredning och principerna för behandling liknar varandra, och behandlingen sköts av läkare.

Sjukdomen förekommer i alla åldrar men är vanligare senare i livet, och det är en av flera anledningar till att den kan förväxlas med celiaki. Celiaki kan enligt Region Stockholms kunskapsstöd debutera i alla åldrar, och hos äldre är bilden ofta diffus. Både långvarig diarré och trötthet hos en person över sextio riskerar att skrivas på ålderns konto i stället för att utredas – och båda dessa diagnoser går att behandla när de väl hittas.

Kopplingen till celiaki

Den är starkare än de flesta tror, och den går åt två håll.

Åt det ena hållet står mikroskopisk kolit uppräknad i det nationella vårdprogrammets tabell över specifika tillstånd – riskgrupper – där serologisk provtagning för celiaki ska erbjudas. Det är samma lista som innehåller förstagradssläkting med celiaki, typ 1-diabetes, sköldkörtel- och leversjukdom, Downs, Turners och Williams syndrom samt selektiv IgA-brist. Vårdprogrammet skriver också att celiaki finns i ökad frekvens vid bland annat inflammatorisk tarmsjukdom och mikroskopisk kolit.

Åt det andra hållet finns mikroskopisk kolit med bland de förklaringar som ska uteslutas hos någon med celiaki som inte blir bättre. Internetmedicin räknar upp den tillsammans med felaktig initial diagnos, oavsiktlig glutenexponering, IBS, bakteriell överväxt, laktosintolerans och exokrin pankreasinsufficiens – allt detta innan man ens överväger refraktär celiaki. Region Stockholms kunskapsstöd listar den dessutom som differentialdiagnos vid celiakiutredning.

Hur utredningen går till

Vid långvarig diarré görs oftast en bred utredning. Internetmedicin nämner att man vid diarré tar allmän avföringsodling, clostridiumtoxin och feces-kalprotektin vid sidan av celiakiproven, och att blodstatus, järnstatus, leverstatus, kalcium, zink, glukos och TSH ingår i celiakiutredningen hos vuxna.

Celiakidelen är enkel: IgA-anti-tTG tillsammans med total-IgA. Provet har enligt vårdprogrammet både känslighet och specificitet över 95 procent, och ett normalt värde hos någon som äter gluten talar starkt emot celiaki. Ligger värdet över tio gånger övre normalvärdet vid två separata provtillfällen ställs diagnosen utan vävnadsprov, både för barn och vuxna i Sverige. Läs mer under blodprov för celiaki.

Mikroskopisk kolit kräver koloskopi med vävnadsprover. Det är alltså en annan undersökning av en annan del av tarmen, och den ena kan inte ersätta den andra. Har du gjort en gastroskopi för celiakifrågan är tjocktarmen fortfarande outredd, och tvärtom. Läs mer om den övre undersökningen under gastroskopi och tarmbiopsi.

Om du har celiaki och fortfarande har diarré

Det här är den situation där artikeln är som mest användbar. Kosten är strikt, antikropparna sjunker, men den vattniga diarrén finns kvar. Det behöver inte betyda att celiakin är svårbehandlad.

Vårdprogrammet påminner om att funktionella magtarmbesvär är vanliga även hos personer med celiaki, vilket kan förklara kvarstående besvär hos vissa. Sekundär laktosintolerans är en annan vanlig förklaring i början – laktaset sitter i tarmluddet, och 1177 skriver att känsligheten för laktos försvinner när tarmen läker. Dolt gluten i kosten är den vanligaste förklaringen av alla, och den är värd att gå igenom med dietist innan man går vidare.

Kvarstår besvären när de förklaringarna är genomgångna är mikroskopisk kolit ett rimligt nästa steg att fråga om. Läs mer under när glutenfri kost inte hjälper, laktosintolerans vid celiaki och refraktär celiaki.

Behandling – vad vi kan och inte kan säga

Mikroskopisk kolit behandlas med läkemedel, och den behandlingen sköts av läkare. Vi anger inga preparat och inga doser här. Det som är relevant att veta är att sjukdomen går att behandla, och att den därför är värd att leta efter.

Glutenfri kost är inte behandling för mikroskopisk kolit, och vi hittar inget stöd i svenska källor för att den skulle vara det. Har du båda diagnoserna gäller glutenfri kost för celiakin och läkemedelsbehandlingen för kolit – de ersätter inte varandra. Vid celiaki är kosten däremot hela behandlingen, vilket beskrivs under behandling vid celiaki, och stödet från dietist under dietist och nutritionsbehandling.

Vad du gör nu

Har du haft vattnig diarré i mer än några veckor, kontakta en vårdcentral. Beskriv förloppet konkret: hur länge, hur många gånger per dygn, om du vaknar av det på natten, om det finns blod, hur vikten och orken är. Be om IgA-anti-tTG och total-IgA, och fråga om vävnadsprover togs om du redan gjort en koloskopi. Vill du sortera besvären före besöket finns frågorna i Kan det vara celiaki?, och symtomlistan under diarré och lös avföring.

Vanliga frågor

Vad är mikroskopisk kolit?

En kronisk inflammation i tjocktarmens slemhinna som inte syns vid koloskopi utan bara i mikroskop, i vävnadsprover. Huvudsymtomet är vattnig diarré utan blod. Den delas in i kollagen och lymfocytär form.

Hänger mikroskopisk kolit ihop med celiaki?

Ja. Mikroskopisk kolit står med i det nationella vårdprogrammets lista över tillstånd där celiakiprov ska erbjudas, och den räknas också upp bland förklaringarna som ska uteslutas när glutenfri kost inte hjälper.

Varför såg koloskopin normal ut trots att jag har diarré?

Vid mikroskopisk kolit ser slemhinnan normal ut med blotta ögat. Diagnosen ställs på vävnadsprover som tas under undersökningen. Fråga om biopsier togs och vad de visade.

Hjälper glutenfri kost mot mikroskopisk kolit?

Det finns inget stöd för det i svenska källor. Glutenfri kost är behandling för celiaki. Mikroskopisk kolit behandlas med läkemedel som sköts av läkare.