Gluten i läkemedel och kosttillskott: vad som gäller i Sverige

Av Celiaki.nets redaktion · Uppdaterad september 2026 · Faktagranskad mot svenska myndighetskällor och Nationellt vårdprogram för celiaki

Frågan kommer nästan alltid några veckor efter diagnosen: kan det finnas gluten i mina tabletter? Svaret är att det är ovanligt, att mängderna i så fall är mycket små, och att det står i bipacksedeln. Det tar ungefär en minut att kontrollera en enskild medicin i FASS.

Den här artikeln visar hur du gör den kontrollen, vad hjälpämnena faktiskt är för något, och var den verkliga risken finns – för den finns, men inte där de flesta letar. Ett råd först: sluta aldrig med ett utskrivet läkemedel på egen hand för att du är osäker på innehållet. Fråga i stället, och fortsätt ta medicinen under tiden.

Hur vanligt är gluten i läkemedel?

Läkemedelsverket beskriver det som ovanligt att läkemedel innehåller gluten, och när det förekommer rör det sig om mycket små mängder. Det nationella vårdprogrammet går ett steg längre och konstaterar att gluten i de halter som kan förekomma i vissa mediciner och smink är ofarligt vid celiaki. Samma bedömning gäller vid dermatitis herpetiformis, hudformen av celiaki.

Det är värt att stanna vid den meningen, eftersom oron kring läkemedel ofta är större än frågan förtjänar. En tablett väger några hundra milligram totalt. Även om en liten del av den vore vetestärkelse skulle glutenmängden ligga långt under vad som räknas som problematiskt. Vad forskningen faktiskt säger om mängder och tarmskada går vi igenom under hur mycket gluten man tål.

Det finns ändå ett skäl att kontrollera, och det är inte oron för en enstaka tablett. Ett läkemedel som du tar varje dag i flera år är per definition ett regelbundet intag, och det är regelbundenheten som spelar roll vid celiaki – inte enstaka händelser. Har du en daglig medicinering är det därför rimligt att ha kontrollerat den en gång, ordentligt, och sedan lämna frågan.

Vetestärkelse som hjälpämne

Ett läkemedel består av en aktiv substans och en rad hjälpämnen som ska hålla ihop tabletten, få den att lösas upp i rätt takt och göra den möjlig att tillverka. Stärkelse är ett vanligt sådant hjälpämne, och ett litet antal läkemedel använder vetestärkelse.

Den vetestärkelse som används i läkemedelsproduktion har lika lågt gluteninnehåll som den som används i livsmedel som får kallas glutenfria, alltså under 20 milligram per kilo. De flesta med glutenintolerans kan därför ta sådana läkemedel utan besvär. Hur vetestärkelse framställs och varför den kan ingå i en glutenfri kost beskrivs närmare under glutenfri märkning och 20 ppm.

Ett hjälpämne som ofta väcker frågor är pregelatiniserad stärkelse, som låter komplicerat men är enkelt i det här sammanhanget: det får bara framställas av majs, ris eller potatis, aldrig av vete. Ser du det i en bipacksedel är det alltså inte en glutenkälla.

Så kontrollerar du ett läkemedel i FASS

Det ska framgå av bipacksedeln om ett läkemedel innehåller stärkelse och i så fall vilken typ. Bipacksedeln finns både i förpackningen och på fass.se, som är den svenska läkemedelskatalogen.

• Sök läkemedlets namn på fass.se och välj rätt styrka och beredningsform – tabletter och oral lösning kan ha olika hjälpämnen.
• Öppna bipacksedeln och gå till avsnittet om innehåll, där både den aktiva substansen och samtliga hjälpämnen räknas upp.
• Leta efter orden vete och stärkelse. Står det majsstärkelse, potatisstärkelse eller pregelatiniserad stärkelse är det inte en glutenkälla.
• Hittar du vetestärkelse: det är sannolikt oproblematiskt, men ta upp det med förskrivaren eller apoteket i stället för att avgöra själv.
• Är något oklart – fråga på apoteket, eller kontakta Läkemedelsverkets upplysning.

Hittar du inget om stärkelse alls i hjälpämneslistan är saken avgjord – innehållet i ett läkemedel är fullständigt deklarerat, till skillnad från i vissa livsmedel där små mängder kan tillkomma vid tillverkningen. En bipacksedel utan vete är alltså ett tydligare besked än en matförpackning utan vete.

Byter apoteket till ett likvärdigt läkemedel med ett annat namn kan hjälpämnena vara andra, även om den aktiva substansen är densamma. Säg till på apoteket att du har celiaki, så kan de kontrollera det på plats. Det är samma sorts rutinfråga som att kontrollera en vara i butiken, och den beskrivs i Innehåller det gluten?

Kosttillskott – och det enda som verkligen bör undvikas

Riktlinjerna för nutritionsbehandling vid celiaki är kortfattade: mängden gluten som kan förekomma i kosttillskott är försumbar. Vitaminer, mineraler och omega 3 i vanliga former är alltså inget att fundera över.

Undantaget är tydligt och konkret. Kosttillskott med öljäst – som också säljs under namnen brewer's yeast och baker's yeast – kan innehålla gluten i halter långt över 20 milligram per kilo, och de ska undvikas. Det är alltså inte spårmängder det handlar om här, utan halter som ligger klart över gränsvärdet för glutenfria livsmedel – och det är den enda produktgrupp bland tillskotten som riktlinjerna pekar ut på det sättet. Öljäst förekommer i tillskott som marknadsförs för hår, hud och naglar samt som B-vitaminkälla, och det är inte alltid uppenbart av produktnamnet. Läs innehållsförteckningen på burken, precis som på en matvaruförpackning.

Ett tillskott är för övrigt sällan svaret på det som brukar oroa efter diagnosen. Brister på järn, folat, B12, kalcium och zink är vanliga vid celiaki, men de ska påvisas med prover och behandlas av vården, inte gissas fram i hälsokosthyllan. Det beskrivs under näringsämnen och brister och följs upp vid dina kontroller över tid.

Receptfritt, växtbaserat och det som säljs utanför apoteket

Samma princip gäller för receptfria läkemedel som för utskrivna: innehållet, hjälpämnena inräknade, ska framgå av bipacksedeln, och receptfria läkemedel finns i FASS på samma sätt som övriga. Huvudvärkstabletter, halstabletter, magsyrahämmare och hostmedicin kan alltså kontrolleras på exakt det sätt som beskrivs ovan.

Kosttillskott är däremot inte läkemedel utan livsmedel, juridiskt sett. Det innebär att de omfattas av livsmedlens allergenregler: gluteninnehållande spannmål ska framgå av ingrediensförteckningen och framhävas i texten. En burk med tillskott läses alltså som en matvara, inte som en medicin. Vill du ha en glutenfri märkning att luta dig mot finns den ofta även på tillskott, och den betyder samma sak där som i mataffären.

Halstabletter, tuggtabletter och flytande beredningar är de former som oftast innehåller något utöver den aktiva substansen, eftersom de behöver smak, sötma och konsistens. Det gör dem inte till glutenkällor per automatik, men de är rimliga att titta på först om du ändå ska kontrollera något.

Smink, hudvård och läppstift

För att gluten ska vara skadligt måste det komma i kontakt med tarmslemhinnan, och det behöver alltså ätas eller drickas. Schampo, tvål, handkräm och smink är därför inga problem vid celiaki, oavsett vad som står på förpackningen och oavsett vad marknadsföringen av glutenfria hudvårdsserier antyder.

Det praktiska undantaget är läppstift och läppbalsam, som hamnar i munnen och sväljs i små mängder. Där är det rimligt att läsa innehållsförteckningen. Samma logik gäller tandkräm och munskölj, som visserligen spottas ut men hanteras i munnen.

Tandvård, sjukhusmat och andra vårdsituationer

Vissa material i vården innehåller stärkelse, och frågan dyker upp inför tandläkarbesök och ingrepp. Grundprincipen är densamma som ovan: det som inte sväljs kan inte skada tarmen. Uppstår ändå en fråga är det rimligt att nämna celiakin, på samma sätt som du skulle nämna en allergi.

Serveras du mat på sjukhus eller inom omsorgen gäller däremot livsmedelsreglerna fullt ut. Gränsvärdena för glutenfria livsmedel omfattar även specialkost som serveras i vård, skola och omsorg, vilket innebär att en glutenfri portion där ska hålla samma gräns som en produkt i butik. Säg alltid till om celiakin vid inskrivning, och kontrollera att det står i journalen. Fler sådana praktiska situationer beskrivs under att leva med celiaki.

När det inte blir bättre – börja inte med medicinen

Många som fortsätter ha besvär trots strikt kost börjar misstänka sina tabletter. Det är sällan rätt spår. De vanligaste förklaringarna är i stället att gluten kommer in via mat man inte misstänker, att tarmen inte hunnit läka, att det finns en tillfällig laktosintolerans eller att besvären har en annan orsak än celiakin.

En systematisk genomgång tillsammans med dietist hittar oftare källan än en genomläsning av bipacksedlar. Börja med de dolda glutenkällorna i maten, och läs vidare under när glutenfri kost inte hjälper. Fler artiklar om kost och märkning finns samlade under glutenfri kost.

Vanliga frågor

Kan läkemedel innehålla gluten?

Det är ovanligt, och när det förekommer rör det sig om mycket små mängder. Ett litet antal läkemedel innehåller vetestärkelse med samma låga gluteninnehåll som livsmedel märkta glutenfria. Det ska framgå av bipacksedeln.

Var ser jag om min medicin innehåller vete?

I bipacksedeln, under avsnittet om innehåll och hjälpämnen. Bipacksedeln finns i förpackningen och på fass.se. Apoteket kan också kontrollera åt dig.

Måste kosttillskott vara märkta glutenfria?

Nej. Mängden gluten som kan förekomma i kosttillskott är försumbar. Undantaget är tillskott som innehåller öljäst, som kan ha halter långt över gränsvärdet och bör undvikas.

Behöver jag glutenfritt schampo och smink?

Nej. Gluten måste nå tarmslemhinnan för att skada, alltså sväljas. Läppstift och läppbalsam är undantaget, eftersom de hamnar i munnen.