Så läser du innehållsförteckningen: allergenmärkning, spår och undantag

Av Celiaki.nets redaktion · Uppdaterad september 2026 · Faktagranskad mot svenska myndighetskällor och Nationellt vårdprogram för celiaki

Ingredienslistan är det verktyg du kommer att använda mest, varje vecka, resten av livet. Den goda nyheten är att EU:s regler är på din sida: vete, råg, korn och havre ska framhävas i texten, så att de går att hitta på ett par sekunder. Den knepiga delen är undantagen och den frivilliga varningen om spår.

Här går vi igenom hur en förpackning läses i praktiken, vilka ord som betyder gluten och vilka som inte gör det, varför glukossirap av vete inte behöver märkas, och varför två svenska myndigheter svarar olika på frågan om ”kan innehålla spår av gluten”.

Två regelverk, två frågor

Det som förvirrar mest på en förpackning är att två olika regelverk talar samtidigt. De svarar på olika frågor, och när du väl har sett skillnaden blir resten enkelt.

Därför kan en påse mjölmix samtidigt vara märkt ”glutenfri” och innehålla ordet VETE i ingredienslistan. Det är inte ett fel, utan två regler som gör var sitt jobb. Vad den glutenfria märkningen garanterar går vi igenom under glutenfri märkning och 20 ppm.

Så framhävs allergenerna

1177 beskriver den praktiska regeln kort: vete, råg, korn eller gluten ska vara skrivet med fet stil eller med stora bokstäver. Havre står också på EU:s allergenlista och ska framhävas på samma sätt, eftersom havre lätt förorenas av annan spannmål.

Framhävandet gäller också när spannmålen gömmer sig i ett sammansatt ord. 1177 ger exemplet: det kan stå modifierad stärkelse från VETE, om stärkelsen är tillverkad av vete. Står det däremot bara stärkelse kan du vara säker på att stärkelsen kommer från en glutenfri produkt. Samma sak gäller ord som mjöl, gryn, kli, flingor och groddar – står ingen glutenspannmål framhävd i anslutning till dem kommer de från något annat.

Det gör att den snabba läsningen kan gå på formen i stället för på orden. Skanna listan efter fet eller versal text. Hittar du ingen glutenspannmål framhävd har varan enligt regelverket ingen glutenspannmål som ingrediens.

Undantagen i bilaga II – de fyra som inte behöver märkas

Det finns fyra undantag, och de står ordagrant i lagtexten. Förordning (EU) nr 1169/2011, bilaga II punkt 1, lyder i den konsoliderade svenska versionen:

Spannmål som innehåller gluten, dvs. vete (t.ex. spelt och khorasanvete), råg, korn, havre eller hybridiserade sorter därav och produkter därav, med följande undantag: a) vetebaserad glukossirap, inklusive glukos, b) vetebaserade maltodextriner, c) kornbaserad glukossirap, d) spannmål som används för framställning av alkoholdestillat, inklusive jordbruksalkohol.

Det betyder att glukossirap av vete inte behöver anges som veteprodukt. Det är alltså inte en slarvig eller ohederlig märkning – det är lagstiftat. Skälet är att raffineringen tar bort proteinet. Livsmedelsverket ger samma besked till konsumenten: man kan äta livsmedel som innehåller glukossirap, även glukossirap från vete eller korn, så länge produkten inte innehåller någon annan ingrediens som innehåller gluten. Livsmedelsverket har dessutom analyserat en rad produkter med glukossirap – glass, gelégodis, vingummi, marshmallows, nougat, kolor, chokladbitar med fyllning, drycker och kolasås – utan att gluten påvisades i någon av dem.

Detsamma gäller maltodextrin från vete, som inte längre behöver märkas särskilt. En liten asymmetri i lagtexten är värd att lägga märke till: undantaget för maltodextriner gäller vetebaserade, medan glukossirap är undantagen både från vete och korn. Varför det är formulerat så förklaras inte i de källor vi har läst. Punkten d, om alkoholdestillat, är förklaringen till att ren sprit räknas som glutenfri oavsett råvara.

”Kan innehålla spår av” – två svenska svar

Den här formuleringen är inte en ingrediensuppgift utan en frivillig varning om att kontaminering kan ha skett i tillverkningen. Det finns i dagsläget inga gränsvärden för produkter med den märkningen, vilket innebär att halterna kan variera mycket och att samma produkt kan innehålla olika halter vid olika tillfällen.

Här ger de två svenska källorna olika råd, och det är rimligt att du får se båda.

• Livsmedelsverket: personer med celiaki eller spannmålsallergi kan även behöva undvika livsmedel som är märkta ”kan innehålla spår av” spannmål, just eftersom märkningen inte är reglerad med gränsvärden.
• 1177: det går bra att äta produkter som innehåller spår av vete eller gluten om du har celiaki, eftersom det handlar om mycket små mängder som inte skadar tarmen.

Många med celiaki äter sådana produkter utan besvär, men märkningen är alltså inte reglerad med gränsvärden. Rådgör med din dietist om du är osäker eller om du reagerar. En sak är däremot bestämd: en vara som är märkt ”glutenfri” får inte samtidigt bära en spårvarning för gluten – en fri från-vara ska vara säker.

Orden som betyder gluten – och de som inte gör det

Vissa ingrediensnamn avgör saken direkt, utan att du behöver leta efter fet stil.

Fler exempel på var glutenet faktiskt gömmer sig finns under dolda glutenkällor, och den samlade genomgången av glutenhaltiga varor under livsmedel som innehåller gluten. Enskilda varor kan du också slå upp i Innehåller det gluten?

Det listan inte berättar

En ingrediensförteckning redovisar vad som med avsikt har tillsatts. Den redovisar inte vad som kan ha följt med av misstag under skörd, transport eller malning. Det är därför en påse omärkta bovetegryn kan ha en helt ren ingredienslista och ändå innehålla små mängder gluten – 1177 påpekar särskilt att naturligt glutenfria produkter som saknar märkning inte är kontrollerade.

Det är också förklaringen till varför havreprodukter vid celiaki ska vara märkta glutenfria trots att havre i sig inte innehåller gluten, vilket vi går igenom under havre och celiaki. Samma resonemang gäller mjöl och gryn i allmänhet och beskrivs under naturligt glutenfria livsmedel. Kort sagt: ingredienslistan svarar på vad som är i varan, märkningen svarar på hur ren den är.

Fyra vanor som gör läsandet snabbare

Ingen orkar läsa varje förpackning varje gång. Det behöver du inte heller – men fyra vanor är värda att ha.

Handla en gång ordentligt och gör om det sällan: gå igenom sortimentet i lugn och ro en gång, notera vilka varor som fungerar och håll dig till dem i vardagen. Den genomgången finns beskriven under glutenfritt i mataffären. Läs sedan om ibland, även på produkter du vet är glutenfria. Recept ändras, och samma produktnamn kan tillverkas i olika fabriker. Läs hela listan och inte bara början, eftersom bindemedel och smakämnen står sist. Läs originalspråket när du handlar importerat – reglerna är gemensamma i hela EU, men språket är det inte, vilket vi går igenom under glutenfritt utomlands. Och välj bort varan om du inte kan hitta, läsa eller förstå innehållsförteckningen. Det rådet är 1177:s eget, och det är det mest användbara i hela artikeln.

Oförpackad mat – där listan saknas

Lösvikt, delikatessdisk, bageri och restaurang har ingen förpackning att läsa. Där gäller i stället en informationsplikt: den som säljer mat som inte är färdigförpackad ska kunna informera om innehållet av de fjorton allergenerna, också om ingredienser som är framställda av dem. Informationen får ges muntligt, men då ska det framgå att den finns att få.

Din del av det är att fråga rakt: innehåller den här rätten vete, råg, korn eller havre? Fråga om just ingredienserna, inte om rätten är ”glutenfri”, eftersom det ordet betyder olika saker för olika personer i ett kök. Hur du gör i praktiken beskrivs under celiaki på restaurang, och den som har veteallergi behöver dessutom tänka på andra veteproteiner än gluten, vilket tas upp under celiaki eller veteallergi. Fler artiklar om mat och märkning finns under glutenfri kost.

Vanliga frågor

Hur ser jag snabbt om en vara innehåller gluten?

Skanna ingrediensförteckningen efter fet stil eller versaler. Vete, råg, korn och havre ska framhävas i texten. Hittar du ingen framhävd glutenspannmål har varan ingen sådan ingrediens.

Vad betyder det om det bara står ”stärkelse”?

Att stärkelsen kommer från en glutenfri råvara, till exempel majs eller potatis. Kommer den från vete måste det framgå, till exempel som modifierad stärkelse från VETE.

Får jag äta produkter märkta ”kan innehålla spår av gluten”?

Källorna ger olika råd. 1177 skriver att det brukar gå bra eftersom mängderna är mycket små, medan Livsmedelsverket påpekar att märkningen saknar gränsvärden och att halterna kan variera. Rådgör med din dietist om du är osäker.

Är glukossirap från vete farligt vid celiaki?

Nej. Vetebaserad glukossirap är uttryckligen undantagen från allergenmärkningen i lagtexten, och Livsmedelsverket skriver att den går att äta så länge produkten inte innehåller någon annan glutenhaltig ingrediens.