Celiaki eller sköldkörtelproblem? Trötthet, viktförändring och frusenhet

Av Celiaki.nets redaktion · Uppdaterad september 2026 · Faktagranskad mot svenska myndighetskällor och Nationellt vårdprogram för celiaki

Trött hela tiden, fryser mer än andra, vikten går åt fel håll och humöret följer med. Det är en av de vanligaste symtombilderna i primärvården, och den passar in på både sköldkörtelsjukdom och celiaki. Två blodprov skiljer dem åt: TSH för sköldkörteln, IgA-anti-tTG med total-IgA för celiakin. Ofta är det klokt att ta båda.

Den här artikeln jämför symtombilderna, förklarar varför sjukdomarna dessutom är vanligare tillsammans än var för sig, och beskriver hur man tar sig vidare när det första provet var normalt men besvären finns kvar.

Varför de är så lätta att blanda ihop

Båda sjukdomarna påverkar hela kroppen i stället för ett enskilt organ, och båda gör det långsamt. Internetmedicin skriver att vuxna med odiagnostiserad celiaki oftast söker vård på grund av kronisk trötthet, inte på grund av magsymtom. Trötthet är samtidigt det första man tänker på vid nedsatt sköldkörtelfunktion.

Lägg till att båda kan ge viktförändring i endera riktningen, båda kan ge nedstämdhet, och båda kan ge förändrade avföringsvanor. Skillnaden är att sköldkörtelsjukdom framför allt påverkar ämnesomsättningens tempo, medan celiaki påverkar näringsupptaget. Läs mer om mekanismen under så fungerar celiaki i tarmen.

Det finns också en tidsaspekt som gör det hela svårare. Båda sjukdomarna utvecklas långsamt nog för att man ska hinna vänja sig, och båda ger symtom som är lätta att förklara med något annat: en period av mycket arbete, dålig sömn, stress, ålder. Läkartidningen anger att det i Sverige tar i genomsnitt tio år från första symtom till celiakidiagnos, och närmare sex år från det första vårdbesöket för just det symtomet. Det är inte i första hand ett tecken på att vården är slarvig, utan på att bilden är otydlig – och det är ett skäl att vara konkret när du beskriver dina besvär.

Symtomen sida vid sida

De symtom som pekar tydligast mot celiaki är de som sköldkörteln inte förklarar: järnbrist och blodbrist, aftösa sår i munnen, emaljdefekter på tänderna, benskörhet, neuropati, ledvärk och ofrivillig barnlöshet. Alla står med i vårdprogrammets symtomtabell, och flera av dem utreds ofta var för sig utan att någon lägger ihop dem. Hela listan finns under symtom på celiaki, och just tröttheten under trötthet och utmattning.

Sambandet – de förekommer ofta tillsammans

Det här är kärnan i varför frågan inte alltid har ett antingen–eller-svar. Vårdprogrammet skriver att celiaki finns i ökad frekvens vid autoimmuna sjukdomar som typ 1-diabetes, thyreoideasjukdom och leversjukdom, och sköldkörtelsjukdom står med i tabellen över riskgrupper där celiakiprov ska erbjudas. 1177 nämner både hypertyreos och hypotyreos bland sjukdomar som är vanligare vid celiaki.

Åt andra hållet konstaterar vårdprogrammet att autoimmun sköldkörtelsjukdom är en av de vanligaste associerade sjukdomarna vid celiaki, och att TSH därför kontrolleras hos barn vid pubertet, inför överföringen till vuxenvård och vid andra symtom på sköldkörtelsjukdom. Fördjupningen finns under celiaki och sköldkörtelsjukdom och det bredare mönstret under celiaki och andra autoimmuna sjukdomar.

Proven – vad som mäts och vad det säger

TSH är det prov som brukar tas först vid misstänkt sköldkörtelsjukdom, ofta tillsammans med sköldkörtelhormoner och i vissa fall antikroppar. Utredning och behandling sköts av läkare, och vi går inte in på läkemedel eller doser.

Celiakiprovet är IgA-antikroppar mot vävnadstransglutaminas, IgA-anti-tTG, tillsammans med total-IgA. Enligt vårdprogrammet har det både känslighet och specificitet över 95 procent och är den serologiska markör som bör analyseras i alla åldrar. Total-IgA är ingen celiakimarkör utan en kontroll: har du selektiv IgA-brist kan celiakiprovet bli falskt lugnande, och då analyseras IgG-baserade antikroppar i stället. Läs mer under blodprov för celiaki och celiaki och IgA-brist.

Ligger IgA-anti-tTG över tio gånger övre normalvärdet vid två separata provtillfällen ställs celiakidiagnosen utan gastroskopi, både för barn och vuxna i Sverige. Vid lägre förhöjda värden görs vävnadsprov, för att undvika överdiagnostik.

Två praktiska påpekanden. Det första: säg provets namn när du ber om det. Celiakiförbundet uppmanar uttryckligen patienter att påtala att det är just IgA-anti-tTG som ska beställas, eftersom det finns andra glutenrelaterade prov som inte mäter de antikroppar som visar på celiaki. Det andra: gränsvärdet är metodberoende. Vårdprogrammet påpekar att blodproven ska analyseras vid ett certifierat laboratorium och att man behöver veta vilka normalvärden som gäller för den aktuella metoden. Ditt värde går alltså inte att jämföra rakt av med någon annans, och inte heller med ett värde taget på ett annat laboratorium.

När det första provet var normalt

Den vanligaste situationen i verkligheten är inte att man ska välja mellan två diagnoser, utan att man behandlas för den ena och ändå inte mår bra.

Behandlas du för hypotyreos och proverna ser fina ut men tröttheten sitter kvar, är celiaki en av de förklaringar som är värd att pröva. Järnbrist är ofta själva mekanismen bakom tröttheten, och den kan finnas utan några magsymtom alls – Internetmedicin beskriver att anemin vid celiaki ibland uppträder helt utan tarmsymtom. Läs mer under järnbrist och blodbrist.

Åt andra hållet: har du celiaki, äter strikt glutenfritt, har normaliserade antikroppar men är fortfarande trött – be om ett TSH. Det står med bland de prov som tas vid behov i uppföljningen av vuxna, tillsammans med blodstatus, järnstatus, folat, B12, homocystein, p-glukos, leverprover och PTH. Läs mer under kontroller och provtagning över tid.

Kom också ihåg att ett normalt celiakiprov kan vara falskt negativt i fyra situationer enligt vårdprogrammet: barn under två år med tydliga symtom, selektiv IgA-brist, glutenfri eller delvis glutenfri kost vid provtagningen, och pågående immunhämmande behandling. Region Stockholms kunskapsstöd lägger till hög ålder, över 70 år. Läs mer under falskt negativa och falskt positiva prov.

Vad kosten gör – och inte gör

Vid celiaki är kosten hela behandlingen: livslång, strikt glutenfri kost utan vete, råg och korn. Också små mängder kan skada tarmslemhinnan. Läs mer under behandling vid celiaki.

Vid sköldkörtelsjukdom finns inget stöd i svenska källor för att glutenfri kost skulle vara en behandling, och vi påstår inget sådant. Har du båda diagnoserna behövs båda behandlingarna. Det som däremot förbättras när tarmen läker är näringsupptaget, och därmed de brister som obehandlad celiaki ger – järn, folsyra, B12, kalcium och zink.

Undvik samtidigt frestelsen att lägga till fler kostrestriktioner på egen hand. En glutenfri kost som dessutom saknar mejeriprodukter, baljväxter eller andra grupper utan medicinskt skäl blir smalare och fattigare på just det som redan var lågt. Det är en sådan fråga dietisten finns till för, och dietistkontakt ingår i celiakibehandlingen. Läs mer under dietist och nutritionsbehandling.

Vad du gör nu

Kontakta en vårdcentral och beskriv besvären konkret: hur länge, hur orken ser ut över dygnet, om vikten ändrats, om du fryser mer än förr, hur magen fungerar. Be om TSH och om IgA-anti-tTG med total-IgA. Det är två vanliga blodprov som kan tas samtidigt, och tillsammans täcker de en stor del av det som förklarar långvarig trötthet. Vill du sortera besvären före besöket finns frågorna i Kan det vara celiaki?

Vanliga frågor

Hur vet jag om tröttheten beror på sköldkörteln eller på celiaki?

Med två blodprov: TSH och IgA-anti-tTG med total-IgA. De kan tas samtidigt. Järnbrist, munsår, benskörhet och tandemaljskador talar för celiaki, frusenhet och torr hud för nedsatt sköldkörtelfunktion.

Kan man ha båda samtidigt?

Ja, och det är inte ovanligt. Autoimmun sköldkörtelsjukdom är enligt vårdprogrammet en av de vanligaste sjukdomarna som förekommer vid celiaki, och sköldkörtelsjukdom är en riskgrupp där celiakiprov ska erbjudas.

Jag behandlas för hypotyreos men är fortfarande trött – vad kan det vara?

Celiaki är en av de rimliga förklaringarna att utesluta, ofta via järnbrist. Ta upp det med din läkare och be om IgA-anti-tTG och total-IgA. Fortsätt äta gluten fram till provtagningen.

Kan glutenfri kost hjälpa mot sköldkörtelsjukdom?

Det finns inget stöd för det i svenska källor. Glutenfri kost är behandling för celiaki. Sköldkörtelsjukdom har sin egen behandling, som sköts av läkare.