Celiaki och sköldkörtelsjukdom – Hashimoto, Graves och de gemensamma symtomen

Av Celiaki.nets redaktion · Uppdaterad september 2026 · Faktagranskad mot svenska myndighetskällor och Nationellt vårdprogram för celiaki

Trötthet, viktförändring, frusenhet, nedstämdhet. Symtomen vid celiaki och vid sköldkörtelsjukdom överlappar så mycket att de lätt förväxlas – och samtidigt är sjukdomarna vanligare tillsammans än var för sig. Autoimmun sköldkörtelsjukdom är enligt det nationella vårdprogrammet en av de vanligaste sjukdomar som förekommer vid celiaki, och därför ingår TSH i uppföljningen.

Här går vi igenom vad Hashimotos tyreoidit och Graves sjukdom är, hur symtombilderna liknar och skiljer sig från celiakins, när prov ska tas i vilken riktning, och vad som händer med sköldkörteln när man börjar äta glutenfritt.

Två sjukdomar som delar mekanism

Sköldkörteln sitter framtill på halsen och styr ämnesomsättningens tempo. Vid autoimmun sköldkörtelsjukdom angriper immunförsvaret körteln, precis som det vid celiaki angriper enzymet vävnadstransglutaminas i tarmslemhinnan. I båda fallen är målet kroppens eget.

Det nationella vårdprogrammet skriver att celiaki finns i ökad frekvens vid andra autoimmuna sjukdomar, och nämner thyreoideasjukdom uttryckligen. 1177 gör samma koppling i sin patienttext och preciserar att det gäller både hypertyreos och hypotyreos. Bakgrunden är den delade genetiken: HLA-generna förklarar bara ungefär hälften av celiakins ärftlighet, och resten ligger i gener som styr immunförsvaret och delas med andra autoimmuna diagnoser. Mönstret i sin helhet beskrivs under celiaki och andra autoimmuna sjukdomar.

Hashimoto och Graves – vad de innebär

Hashimotos tyreoidit är den vanligaste orsaken till underfunktion, hypotyreos. Immunförsvaret bryter långsamt ned körtelvävnaden, och produktionen av sköldkörtelhormon minskar. Förloppet är ofta smygande över år. Typiska besvär är trötthet som inte går över med sömn, frusenhet, torr hud, förstoppning, viktuppgång, nedstämdhet och trögtänkthet.

Graves sjukdom är motsatsen: immunförsvaret stimulerar körteln i stället för att bryta ned den, och resultatet blir överfunktion, hypertyreos. Här går allt fortare – hjärtklappning, svettningar, värmekänslighet, darrighet, oro, sömnsvårigheter och viktnedgång trots god aptit. Även ögonbesvär förekommer.

Båda utreds med blodprov, där TSH är det prov som brukar tas först, ofta tillsammans med sköldkörtelhormoner och antikroppar. Behandlingen ser helt olika ut för de två, och den sköts av läkare. Vi går inte in på läkemedel eller doser här, och du ska aldrig ändra en pågående behandling på egen hand utifrån något du läst.

Ett par saker är värda att veta om tidsförloppet. Hypotyreos utvecklas ofta så långsamt att man vänjer sig vid symtomen och tolkar dem som stress, ålder eller dålig sömn – samma sak som gör att celiaki hos vuxna i genomsnitt tar tio år att upptäcka, enligt Läkartidningen. Hypertyreos däremot brukar märkas snabbare, eftersom hjärtklappning och viktnedgång är svårare att förklara bort. Det betyder i praktiken att underfunktion och celiaki är det par som oftast går sida vid sida obemärkt, medan överfunktion oftare upptäcks först och celiakin senare.

Symtomen som överlappar

Det som gör de här diagnoserna svåra att hålla isär är att flera av de vanligaste symtomen är gemensamma. Kronisk trötthet är den vanligaste anledningen till att en vuxen med odiagnostiserad celiaki söker vård, enligt Internetmedicin – och trötthet är också det första man tänker på vid hypotyreos.

Slutsatsen är inte att det ena utesluter det andra – tvärtom. Just för att bilderna liknar varandra, och för att sjukdomarna dessutom är vanligare tillsammans, är det rimligt att utreda båda i stället för att stanna vid den första förklaring som passar. En jämförelse med fokus på just symtomen finns under celiaki eller sköldkörtelproblem?

Därför tas TSH vid celiakiuppföljning

Vårdprogrammet är konkret för barn och ungdomar. En av de vanligaste associerade sjukdomarna är autoimmun sköldkörtelsjukdom, och därför kontrolleras utöver IgA-anti-tTG även TSH vid pubertet, inför överföringen till vuxenvård och vid andra symtom på sköldkörtelsjukdom, till exempel påverkad tillväxt.

För vuxna med celiaki är uppföljningen mindre reglerad, och det säger vårdprogrammet själv: evidensen för vilka intervall som gäller är svag, och vuxna kan med fördel följas via primärvården. TSH finns med bland de prov som tas vid behov, tillsammans med blodstatus, järnstatus, folat, B12, homocystein, p-glukos, leverprover och PTH. Vad som kontrolleras över tid beskrivs under kontroller och provtagning över tid.

Åt andra hållet: sköldkörtelsjukdom först

Har du redan en sköldkörteldiagnos tillhör du en riskgrupp för celiaki, och provtagning ska erbjudas enligt vårdprogrammets lista över specifika tillstånd. Provet är IgA-anti-tTG tillsammans med total-IgA, och det tas på vårdcentral eller på den mottagning som sköter din sköldkörtelbehandling.

Ett scenario är särskilt värt att känna igen: du behandlas för hypotyreos, proverna ser bra ut, men tröttheten sitter kvar. Då är celiaki en av de förklaringar som är värd att pröva – tillsammans med järnbrist, som ofta är själva mekanismen. Läs mer under järnbrist och blodbrist och trötthet och utmattning. Hur provtagningen fungerar beskrivs under blodprov för celiaki.

Vad glutenfri kost gör – och inte gör

Det förekommer påståenden om att glutenfri kost skulle dämpa eller bota autoimmun sköldkörtelsjukdom. Något sådant stöd finns inte i de svenska källorna, och vi skriver det inte. Har du både celiaki och sköldkörtelsjukdom behöver båda sina behandlingar: strikt glutenfri kost för celiakin, och den behandling läkaren sätter in för sköldkörteln.

Det som däremot förändras är förutsättningarna. En läkt tarm tar upp näring normalt igen, och de brister som obehandlad celiaki ger – järn, folsyra, B12, kalcium, zink – kan rättas till. Hur upptaget av läkemedel påverkas är en fråga för din läkare, och det är ett bra skäl att nämna celiakidiagnosen på sköldkörtelmottagningen och tvärtom. Tidsförloppet för läkningen beskrivs under hur snabbt blir man bättre?

Det finns också en risk i motsatt riktning som är värd att nämna. Den som har två kostrelaterade eller kroniska diagnoser samtidigt frestas ibland att lägga till fler restriktioner på egen hand – utesluta laktos, jod, soja eller mejeriprodukter för säkerhets skull. Vid celiaki finns bara en kostbehandling som har stöd, och det är att undvika vete, råg och korn. Att dessutom stryka livsmedelsgrupper utan medicinskt skäl gör kosten smalare och ökar risken för brist på just de näringsämnen som redan var låga. Har du en fråga om en enskild vara eller ett enskilt ämne är dietisten rätt person att ställa den till, och dietistkontakt ingår i behandlingen. Vad besöken innehåller beskrivs under dietist och nutritionsbehandling.

En detalj värd att känna till om läkemedel: gluten kan i undantagsfall förekomma som hjälpämne, och innehållet framgår av produktinformationen. Det gås igenom under gluten i läkemedel och kosttillskott. Byt aldrig läkemedel på egen hand – ta upp frågan med läkare eller apotek.

Vad du gör nu

Har du en av diagnoserna och besvär som inte förklarats, be om provet för den andra. Vid celiaki: TSH. Vid sköldkörtelsjukdom: IgA-anti-tTG och total-IgA. Båda är enkla blodprov som tas på vårdcentral, och båda ingår i vanlig sjukvård.

Vill du sortera dina besvär före besöket kan du gå igenom frågorna i Kan det vara celiaki? och ta med svaren. Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning, och 112 vid akut, allvarlig sjukdom. Blod i avföringen är inte ett tecken på celiaki och ska alltid undersökas. Fler artiklar om riskgrupper finns under orsaker och riskgrupper.

Ett sista påpekande om förväntningar. Att få två kroniska diagnoser inom kort tid känns tungt, och det är inte ovanligt att den andra kommer just när man börjat vänja sig vid den första. Men båda hör till de tillstånd som går att sköta väl: sköldkörtelsjukdom med behandling som följs upp med blodprov, celiaki med en kost som blir vardag snabbare än man tror. Det som avgör hur det går är inte hur många diagnoser som står i journalen, utan att de faktiskt hittas och behandlas – och att ingen av dem får bära skulden för symtom som egentligen kommer från den andra.

Vanliga frågor

Är celiaki vanligare vid Hashimoto?

Autoimmun sköldkörtelsjukdom räknas i det nationella vårdprogrammet till de tillstånd där celiaki förekommer i ökad frekvens, och där serologisk provtagning ska erbjudas. Det gäller både under- och överfunktion.

Kan glutenfri kost bota Hashimoto?

Nej. Det finns inget stöd för det i svenska källor. Glutenfri kost är behandling för celiaki. Sköldkörtelsjukdomen behöver sin egen behandling även när tarmen är läkt.

Varför tas TSH när jag går på celiakikontroll?

Därför att autoimmun sköldkörtelsjukdom är en av de vanligaste associerade sjukdomarna. För barn kontrolleras TSH vid pubertet, inför överföring till vuxenvården och vid symtom som kan tala för sköldkörtelsjukdom.

Jag behandlas för hypotyreos men är fortfarande trött – kan det vara celiaki?

Det är en rimlig fråga att ställa till din läkare. Kronisk trötthet är den vanligaste anledningen till att vuxna med odiagnostiserad celiaki söker vård, och järnbrist är ofta mekanismen bakom.