Symtom på celiaki hos barn: tecknen som är lätta att missa

Av Celiaki.nets redaktion · Uppdaterad september 2026 · Faktagranskad mot svenska myndighetskällor och Nationellt vårdprogram för celiaki

Celiaki hos barn ger sällan ett enda tydligt symtom. Det är oftare ett mönster: magen som alltid krånglar, humöret som svänger, kläderna som passar ett år för länge. Många av tecknen kan lika gärna bero på något helt annat, och just därför missas de. Här går vi igenom vad svensk barnsjukvård faktiskt letar efter, ålder för ålder.

Vi tar upp symtomen från magen, tecknen utanför magen, det som syns på tillväxtkurvan och de barn som inte har några besvär alls. Sist beskrivs vad som händer när du tar upp misstanken med vården – och varför du inte ska ta bort gluten innan dess.

Den klassiska bilden – och varför den är missvisande

Bilden de flesta har framför sig är ett litet barn med utspänd mage, tunna armar och ben, diarré och dålig viktuppgång. Den bilden finns fortfarande, och Internetmedicin beskriver den som klassisk celiaki hos barn under ungefär två år: diarré, kräkningar, utspänd buk, muskelatrofi och försämrad tillväxt. 1177 nämner svullen mage och tunna armar och ben hos yngre barn, men lägger till att det är ovanligt.

Problemet med den klassiska bilden är att den har blivit ett filter. Väntar du på ett magert barn med kronisk diarré kommer du att missa de flesta. Läkartidningen påpekade det redan 2014: även i den yngsta åldersgruppen kan symtomen vara mycket diskreta – bara trötthet och gnällighet. Ett barn som är gnälligare än vanligt månad efter månad, utan att någon hittar en förklaring, är värt en tanke.

Symtomen från magen

Det nationella vårdprogrammet listar fem gastrointestinala symtom vid celiaki: diarré, buksmärta, uppblåst buk, kronisk svårbehandlad förstoppning samt illamående och kräkningar. 1177 lägger till dålig aptit och gaser hos barn.

Två av dessa förtjänar särskild uppmärksamhet. Förstoppning är det symtom som oftast leder tanken bort från celiaki, eftersom sjukdomen förknippas med diarré. Ändå står kronisk svårbehandlad förstoppning uttryckligen i vårdprogrammets symtomtabell, och Internetmedicin anger att äldre barn framför allt har buksmärtor och förstoppning. Är förstoppningen envis och svarar dåligt på vanlig behandling är det ett skäl att ta upp celiaki. Läs mer under förstoppning vid celiaki.

Buksmärta är det andra. Ont i magen hos barn är extremt vanligt och beror oftast på något annat – 1177 nämner känslig tarm, alltså IBS, som en vanligare förklaring. Men återkommande magont tillsammans med något av tecknen utanför magen börjar bli ett mönster. Hur ont och uppblåsthet ser ut vid celiaki beskrivs under magont och uppblåsthet.

Tillväxten – det tecken som syns i journalen

Tillväxtpåverkan står högst upp bland de symtom utanför tarmen som vårdprogrammet räknar upp. Det är också det enda symtomet som mäts systematiskt på varje barn i Sverige, via BVC och elevhälsan, och därför det som ibland fångar sjukdomen innan någon annan hunnit misstänka något.

Det som betyder något är inte var på kurvan barnet ligger, utan om det har bytt kurva. Ett barn som alltid legat lågt men följt sin egen linje är sällan oroande. Ett barn som följt en kurva i tre år och sedan viker av nedåt är det. Rikshandboken är kort och tydlig: låt barnläkare bedöma tillväxtkurvan och barnet vid avvikelse.

Notera att motsatsen också förekommer. 1177 skriver om celiaki hos vuxna att man kan gå ner i vikt, men att det är ovanligt att gå ner mycket och bli mager. Normal vikt utesluter inte celiaki, varken hos barn eller vuxna. Sambandet åt båda hållen gås igenom under viktnedgång – och viktuppgång.

Tecken utanför magen

Ett barn med celiaki kan sakna magbesvär helt och ändå ha tydliga tecken någon annanstans. 1177 räknar för barn upp näringsbrist, där blodbrist på grund av för lite järn är vanligast, nedstämdhet och trötthet, försenad pubertetsutveckling samt blåsor och sår i munnen. Vårdprogrammets lista är längre och omfattar bland annat brist på järn, ferritin, folsyra, B12, kalcium och zink, påverkad benmineralisering, emaljdefekter, kronisk trötthet och depression, avvikande leverprover, aftösa sår i munnen, neuropati och ledvärk.

Järnbrist är det vanligaste enskilda fyndet och ofta det första. Ett barn med blodbrist som inte förklaras av kosten bör utredas vidare, vilket beskrivs under järnbrist och blodbrist. Emaljdefekter på de permanenta tänderna upptäcks ofta av tandvården innan någon annan misstänkt något, och aftösa sår som återkommer gång på gång är ett annat sådant tecken – båda tas upp under munsår och tandemaljskador.

Trötthet och humör är svårast att tolka, eftersom trötta och sura barn finns i varje familj. Men trötthet vid obehandlad celiaki har en fysisk orsak: 1177 förklarar den med blodbrist och vitaminbrist, och med inflammationen i tarmen. Det som skiljer är att den inte går över med sömn. Läs mer under trötthet och utmattning.

Ungdomsåren: pubertet, mens och längd

Hos äldre barn och tonåringar skiftar bilden. Läkartidningen beskriver att malabsorption i den åldern kan ge försenad pubertet, dålig längdtillväxt, utebliven mens, järnbristanemi, psykiska besvär och kronisk trötthet. Vårdprogrammet listar sen pubertet och utebliven menstruation direkt bland de extraintestinala symtomen.

Det gör att celiaki bör finnas med som en möjlighet när en tonåring utreds för att puberteten dröjer eller för att mensen inte kommer i gång. Just den åldersgruppen har egna utmaningar även efter diagnosen, och de behandlas under celiaki hos tonåringar.

När barnet inte har några symtom

Många barn och ungdomar med celiaki saknar symtom och upptäcks först i samband med screening av riskgrupper, konstaterar Rikshandboken. Det kallas tyst eller asymtomatisk celiaki, och begreppet är sannare på papperet än i verkligheten. Internetmedicin påpekar att det inte sällan visar sig att dessa barn ändå upplever sig må bättre på glutenfri kost – de var alltså i många fall inte symtomfria innan diagnosen, bara vana vid hur de mådde.

Poängen som måste sitta: frånvaro av symtom betyder inte frånvaro av tarmskada. 1177 formulerar det så att även om tunntarmen har skadats av gluten behöver du inte få några uppenbara besvär, och att det ibland kan verka som om celiakin har gått över – men så är det inte. Mer om detta under tyst celiaki.

Det är också därför riskgrupper provtas utan att ha besvär. Barn med förstagradssläkting med celiaki, typ 1-diabetes, autoimmun sköldkörtel- eller leversjukdom, Downs, Turners eller Williams syndrom eller selektiv IgA-brist ska erbjudas serologisk provtagning. Frågan om familjen behandlas under bör familjen testas.

Vad du gör med misstanken

Boka tid på vårdcentralen och beskriv mönstret, inte bara det värsta enskilda symtomet. Ta med tillväxtkurvan om ni har den, och nämn om någon i familjen har celiaki eller annan autoimmun sjukdom. Vill du sortera dina iakttagelser innan besöket kan du gå igenom frågorna i Kan det vara celiaki? – verktyget ställer ingen diagnos, men hjälper dig att formulera vad du har sett.

Utredningen börjar med blodprov: IgA-anti-tTG tillsammans med total-IgA. Är värdet förhöjt ska barnet remitteras till barnenhet med gastroenterologisk kompetens. Hela vägen från misstanke till besked beskrivs under celiaki hos barn, och fler symtomartiklar finns samlade under symtom på celiaki.

Vanliga frågor

Kan ett barn ha celiaki utan magbesvär?

Ja. Många barn upptäcks först vid screening av riskgrupper och har inga tydliga besvär från magen. Tecknen kan i stället vara järnbrist, trötthet, avvikande tillväxt, emaljskador eller sen pubertet. Tarmen kan vara skadad ändå.

Är förstoppning ett symtom på celiaki hos barn?

Det kan vara det. Kronisk svårbehandlad förstoppning står i det nationella vårdprogrammets symtomtabell, och Internetmedicin anger att äldre barn framför allt har buksmärtor och förstoppning. Diarré finns bara i ungefär hälften av fallen.

Vad gör jag om barnet inte växer som förväntat?

Ta upp det med BVC eller vårdcentralen och be om en bedömning av tillväxtkurvan. Rikshandboken anger att barnläkare ska bedöma kurvan och barnet vid avvikelse. Celiaki är en av flera möjliga förklaringar som då kan behöva uteslutas.

Ska jag prova glutenfri kost för att se om barnet mår bättre?

Nej. Utan gluten i kosten sjunker antikropparna och tarmen börjar läka, och då syns celiaki inte i proven. Fortsätt som vanligt fram till provtagningen och låt vården avgöra. Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning om du är osäker.