Celiaki eller Crohns sjukdom? Två tarmsjukdomar som utreds på olika sätt

Av Celiaki.nets redaktion · Uppdaterad september 2026 · Faktagranskad mot svenska myndighetskällor och Nationellt vårdprogram för celiaki

Långvarig diarré, buksmärta, viktnedgång och trötthet passar in på både celiaki och Crohns sjukdom. Skillnaderna finns i vad som händer i tarmen, var i mag-tarmkanalen det händer, och hur sjukdomarna behandlas. Celiaki behandlas med kost. Crohns sjukdom är en inflammatorisk tarmsjukdom som behandlas med läkemedel av specialist.

Här går vi igenom vad som skiljer tillstånden, vilka undersökningar som används, varför blod i avföringen är ett viktigt vägskäl, och varför celiaki bör uteslutas tidigt i en utredning av oklara tarmbesvär.

Två inflammationer, två olika platser

Vid celiaki är det gluten som utlöser reaktionen, och den sitter i tunntarmens början. Vårdprogrammet beskriver att enteropatin startar strax nedanför magsäckens utlopp och breder ut sig i den övre tunntarmen. Slemhinnan blir platt, tarmluddet skadas och näringsupptaget försämras. Tar man bort gluten läker den.

Crohns sjukdom är en inflammatorisk tarmsjukdom som kan drabba vilken del som helst av mag-tarmkanalen, från munnen till ändtarmen, men oftast tunntarmens sista del och tjocktarmen. Inflammationen går djupare in i tarmväggen och kan ge komplikationer som förträngningar och fistlar. Den utlöses inte av ett enskilt livsmedel, och den försvinner inte av en kostomläggning.

Sjukdomarna är alltså inte varianter av varandra. De liknar varandra på ytan därför att en inflammerad tarm ger ungefär samma symtom oavsett orsak.

En annan grundläggande skillnad är hur väl orsaken är känd. Vid celiaki vet man exakt vad som utlöser reaktionen och exakt hur den stoppas: gluten in, tarmskada; gluten ut, läkning. Vid Crohns sjukdom finns ingen motsvarande enskild utlösare, och behandlingen syftar till att dämpa inflammationen snarare än att ta bort dess orsak. Det är därför den ena sjukdomen behandlas i köket och den andra på mottagningen.

Symtomen som överlappar – och de som skiljer

Den mest användbara enskilda skillnaden för dig som läser är blod i avföringen. 1177 skriver att blod i avföringen inte är ett tecken på celiaki, och att du ska söka vård och bli undersökt eftersom det kan vara symtom på någon annan tarmsjukdom. Det är alltså inte ett symtom att vänta ut.

Hur de utreds – och varför skillnaden spelar roll

Celiakiutredningen börjar med ett blodprov: IgA-antikroppar mot vävnadstransglutaminas, IgA-anti-tTG, tillsammans med total-IgA. Vårdprogrammet anger att provet har både känslighet och specificitet över 95 procent. Ligger värdet över tio gånger övre normalvärdet vid två separata provtillfällen kan diagnosen ställas utan vävnadsprov, både hos barn och vuxna. Vid lägre förhöjda värden görs gastroskopi med biopsier från tolvfingertarmen och bulben. Läs mer under blodprov för celiaki och gastroskopi och tarmbiopsi.

Crohns sjukdom utreds på annat sätt, eftersom inflammationen sitter längre ned. Där används koloskopi med vävnadsprover och kompletterande undersökningar, samt avföringsprov. Internetmedicin nämner att feces-kalprotektin ingår bland de prov som tas när en celiakiutredning gäller diarré – det är ett prov som speglar inflammation i tarmen och som därför pekar bort från celiaki och mot inflammatorisk tarmsjukdom när det är kraftigt förhöjt.

Poängen är att undersökningarna inte ersätter varandra. En koloskopi ser inte den övre tunntarmen, och ett celiakiprov säger inget om tjocktarmen. Det är därför båda hypoteserna behöver finnas med från början i en utredning av oklara tarmbesvär.

När biopsin visar samma sak

En detalj som är värd att känna till: Crohns sjukdom står med i vårdprogrammets lista över andra orsaker till ökat antal intraepiteliala lymfocyter och villusatrofi i tunntarmen, särskilt hos barn. Samma lista innehåller bland annat födoämnesintolerans, NSAID-intag, Helicobacter pylori, giardiasis, bakteriell överväxt och lymfom.

Med andra ord: en tarmbiopsi som ser ut som celiaki behöver inte vara celiaki. Det är därför diagnosen kräver både typiska förändringar i biopsin och att patienten faktiskt äter glutenhaltig mat och har celiakimisstänkta symtom, eller att serologin är kraftigt förhöjd. Hur bedömningen går till beskrivs under Marsh-gradering av tarmskadan och hela diagnosgången under så ställs diagnosen celiaki.

Kan man ha båda?

Ja. Vårdprogrammet skriver att celiaki finns i ökad frekvens vid bland annat inflammatorisk tarmsjukdom, som omfattar Crohns sjukdom och ulcerös kolit. Region Stockholms kunskapsstöd listar också inflammatorisk tarmsjukdom bland differentialdiagnoserna vid celiakiutredning.

Det är särskilt relevant i två situationer. Den ena är när en person med känd Crohns sjukdom fortsätter ha besvär eller näringsbrister som inte förklaras av inflammationsläget – då är ett celiakiprov rimligt. Den andra är när någon med celiaki inte blir bättre trots strikt glutenfri kost. Internetmedicin räknar upp flera förklaringar som ska uteslutas innan man överväger refraktär celiaki, bland annat inflammatorisk tarmsjukdom, bakteriell överväxt, laktosintolerans och mikroskopisk kolit. Läs mer under när glutenfri kost inte hjälper och mikroskopisk kolit.

Behandlingarna liknar inte varandra

Vid celiaki är kosten behandlingen. Livslång, strikt glutenfri kost utan vete, råg och korn, med stöd av dietist. Ingen medicin mot celiaki är godkänd, och flera läkemedel undersöks men de flesta befinner sig i tidiga studiefaser. Läs mer under behandling vid celiaki.

Vid Crohns sjukdom är läkemedel behandlingen, och den sköts av specialist. Kosten kan spela roll för hur man mår, men den botar inte sjukdomen. Det finns ingen svensk rekommendation om att glutenfri kost skulle behandla Crohns sjukdom, och vi påstår inget sådant här.

Det praktiska misstaget att undvika är därför detsamma i båda riktningarna: att byta ut en utredning mot en kostexperiment. Blir du bättre av glutenfri kost bevisar det inte celiaki – glutenfri mat innehåller samtidigt mindre av de vetebaserade FODMAP-kolhydrater som besvärar många oavsett diagnos. Läs mer under FODMAP, fruktaner och celiaki.

Vad som gör celiaki lätt att missa i den här jämförelsen

Crohns sjukdom är en diagnos som vården aktivt letar efter vid långvariga tarmbesvär, särskilt hos yngre personer. Celiaki är det inte alltid, och det beror på att bilden ofta inte ser ut som en tarmsjukdom över huvud taget.

Internetmedicin skriver att vuxna med odiagnostiserad celiaki oftast söker vård på grund av kronisk trötthet, och att sjukdomen oftast upptäcks i samband med utredning av andra sjukdomar. Region Stockholms kunskapsstöd påpekar att diarré bara finns hos ungefär hälften. 1177 tillägger att det är ovanligt att gå ner mycket i vikt och bli mager vid celiaki. Den som är normalviktig, har hyfsat regelbunden mage och framför allt är trött, passar därför inte in i mallen för en tarmutredning – trots att förklaringen kan sitta i tunntarmen.

Det är också värt att veta att celiakisymtomen ofta finns utanför magen: järnbrist, benskörhet, återkommande aftösa sår i munnen, tandemaljskador, ledvärk, neuropati, nedstämdhet och ofrivillig barnlöshet står alla med i vårdprogrammets symtomtabell. Flera av dem utreds var för sig, av olika mottagningar, utan att någon lägger ihop dem. Läs mer under celiaki hos vuxna.

Slutsatsen är inte att celiaki är vanligare än Crohns sjukdom hos den som har blodig diarré – det är den inte. Slutsatsen är att celiakiprovet kostar lite och utesluter mycket, och att det därför hör hemma tidigt i utredningen oavsett vilken hypotes som ligger närmast till hands.

Vad du gör med oklara tarmbesvär

Kontakta en vårdcentral och beskriv besvären så konkret du kan: hur länge, hur ofta, om det finns blod, om vikten ändrats, om du är trött på ett sätt som inte hör hemma. Be om IgA-anti-tTG och total-IgA – det är ett enkelt blodprov som ofta tas tidigt just för att det utesluter en behandlingsbar orsak. Vill du sortera besvären före besöket finns frågorna i Kan det vara celiaki?

Vanliga frågor

Hur skiljer man celiaki från Crohns sjukdom?

Genom olika undersökningar. Celiaki utreds med IgA-anti-tTG och total-IgA, vid behov gastroskopi med vävnadsprov från tunntarmen. Crohns sjukdom utreds bland annat med koloskopi och avföringsprov hos specialist.

Är blod i avföringen ett tecken på celiaki?

Nej. 1177 skriver att blod i avföringen inte är ett tecken på celiaki, och att du ska söka vård och bli undersökt eftersom det kan vara symtom på någon annan tarmsjukdom.

Kan man ha både celiaki och Crohns sjukdom?

Ja. Vårdprogrammet anger att celiaki förekommer i ökad frekvens vid inflammatorisk tarmsjukdom. Kvarstående besvär vid den ena diagnosen kan vara skäl att utreda den andra.

Hjälper glutenfri kost mot Crohns sjukdom?

Det finns inget stöd för det i svenska källor. Glutenfri kost är behandling för celiaki. Crohns sjukdom behandlas med läkemedel av specialist.