Benskörhet och osteoporos vid celiaki – varför skelettet påverkas och vad som görs

Av Celiaki.nets redaktion · Uppdaterad september 2026 · Faktagranskad mot svenska myndighetskällor och Nationellt vårdprogram för celiaki

Skelettet är ett av de organ som påverkas av obehandlad celiaki, och skälet är enkelt: kalcium och D-vitamin tas upp i tunntarmen, och det är där skadan sitter. Osteoporos finns med bland komplikationerna i det nationella vårdprogrammet. Det som brukar tappas bort i sammanhanget är den lugnande halvan – 1177 skriver att skelettet stärks igen när du börjar äta glutenfri mat.

Här går vi igenom varför skelettet drabbas, vad benskörhet faktiskt innebär, när bentäthetsmätning kan bli aktuell i Sverige och vad som är rimligt att göra med kalcium och D-vitamin.

Varför skelettet påverkas

Ben är levande vävnad som byggs om hela tiden, och till ombyggnaden behövs framför allt kalcium. Kalcium tas upp i tunntarmen, och upptaget är beroende av D-vitamin, som också tas upp där. Vid obehandlad celiaki är tunntarmens slemhinna inflammerad och tarmludden avplanad, vilket sänker upptaget av båda. Över tid kan bentätheten då minska.

Kalciumbrist finns med bland de bristtillstånd som vårdprogrammet räknar upp vid celiaki, tillsammans med järn, folsyra, B12 och zink. Påverkad benmineralisering, osteoporos och återkommande frakturer står med som egna manifestationer. PTH, alltså bisköldkörtelhormon, hör till de prov som kan tas vid behov i uppföljningen just för att det speglar kalkomsättningen – mer om vilka värden som följs finns under kontroller och provtagning över tid.

Det är också värt att skilja på två saker som ofta blandas ihop. Den ena är den skada som redan har skett innan diagnosen ställdes – och som är störst hos den som gått länge odiagnostiserad. Den andra är risken framåt, som handlar om hur strikt kosten hålls efter diagnos. Den första kan du inte göra något åt i efterhand; den andra styr du helt själv. Det är därför sen diagnos som vuxen har betydelse just för skelettet, vilket berörs under sen diagnos som vuxen.

Vad benskörhet innebär

Benskörhet, osteoporos, betyder att benvävnaden har blivit glesare och därmed skörare. Den viktigaste egenskapen ur patientens synvinkel är att tillståndet är tyst: 1177 skriver rakt ut att benskörhet inte brukar ge några symtom. Det finns alltså inget du kan känna efter, och frånvaron av besvär säger ingenting.

Det som märks är följden, alltså en fraktur som uppstår vid ett fall eller en belastning som normalt inte hade brutit ett ben. Hos barn beskriver 1177 det som benskörhet som kan göra att det lättare uppstår sprickor i skelettet och benbrott.

När görs bentäthetsmätning i Sverige?

Här finns en och endast en konkret svensk rekommendation, och den är värd att återge exakt. Vårdprogrammet skriver att bentäthetsmätning kan övervägas hos personer över 55 års ålder eller som har andra riskfaktorer för osteoporos. Region Stockholms kunskapsstöd använder samma formulering och hänvisar vidare till det regionala vårdprogrammet för osteoporos.

Notera formuleringen ”kan övervägas”. Det är inte en generell rekommendation om mätning till alla med celiaki, och det är inte heller en åldersgräns som automatiskt utlöser en undersökning. Det är en bedömning som görs i det enskilda fallet, tillsammans med övriga riskfaktorer för osteoporos – sådant som ålder, kön, tidigare frakturer, ärftlighet, låg kroppsvikt, rökning och vissa läkemedel.

Undersökningen kallas bentäthetsmätning och görs med en röntgenmetod som mäter benmineralinnehållet, oftast i höft och rygg. Den är smärtfri och tar kort tid. Vill du veta om den är aktuell för dig är det en fråga att ta upp vid uppföljningen, som beskrivs under uppföljning efter diagnosen.

Att rekommendationen är så pass återhållsam kan verka underligt när osteoporos samtidigt står med bland komplikationerna. Förklaringen ligger i skillnaden mellan obehandlad och behandlad sjukdom. Riskökningen hör till den tid då tarmen var skadad och upptaget nedsatt, och den perioden avslutas när kosten läggs om. En generell screening av alla med välbehandlad celiaki skulle därför hitta lite, och det är också vad de svenska dokumenten landar i. Samma logik går igen i hur andra följdtillstånd hanteras, vilket beskrivs under komplikationer vid obehandlad celiaki.

Kalcium och D-vitamin i praktiken

Två saker gäller samtidigt, och de motsäger inte varandra. Det ena är att kalcium och D-vitamin är centrala för skelettet och att upptaget av båda är nedsatt vid obehandlad celiaki. Det andra är att Svenska Celiakiförbundet är tydligt med att det inte finns några generella rekommendationer när det kommer till tillskott av vitaminer och mineraler vid celiaki. Tillskott ges vid påvisad brist, inte rutinmässigt till alla.

För barn finns däremot en särskild uppmärksamhet inbyggd i nutritionsbehandlingen. De nationella riktlinjerna för nutritionsbehandling vid celiaki anger att nutritionsbedömningen för barn har fokus bland annat på kalcium och D-vitamin, utöver balanserad kost, fiber och fullkorn. Skälet är att skelettet byggs upp under uppväxten och att det som byggs då har betydelse långt senare.

Laktosdelen är värd en kommentar. Många har en övergående sekundär laktosintolerans vid celiakidiagnos, och när mjölkprodukter dras ner försvinner samtidigt en av kostens största kalciumkällor. Perioden är oftast begränsad – de flesta tål laktos igen när tarmen har läkt – men just då är det värt att prata kalcium med dietisten. Mer finns under laktosintolerans vid celiaki och dietist och nutritionsbehandling.

Barn, ungdomar och den period som räknas mest

Skelettets uppbyggnad sker under barndomen och tonåren, och det är också då celiaki obehandlad kan ge tydligast avtryck. 1177 räknar upp benskörhet bland följderna hos barn med obehandlad celiaki, tillsammans med försämrad tillväxt och försenad pubertet.

Det ger tonårstiden en särskild betydelse, och där finns ett känt problem. Vårdprogrammet beskriver att många tonåringar och unga vuxna som fick diagnosen i tidig barndom kan ha en oklar bild av sin sjukdom och börja ifrågasätta behovet av livslång glutenfri kost, och att bristande följsamhet är vanligt i sena tonåren utan att det behöver ge magbesvär. Skelettet är ett av de argument som faktiskt biter i det samtalet. Mer finns under celiaki hos tonåringar.

Poängen är inte att skrämmas, för det fungerar sällan i den åldern. Poängen är att skelettet är ett av få exempel där konsekvensen av att fuska inte känns när den uppstår. Magbesvären går över på ett par dagar och kan därför förväxlas med hela priset; bentätheten ger inget besked alls. Det är ett konkret och begripligt skäl att hålla kosten även när kroppen inte protesterar, och det gäller lika mycket vuxna med tyst celiaki.

Vad du kan göra själv

• Håll kosten strikt. Det är den enda insats som återställer upptaget av kalcium och D-vitamin.
• Ta upp skelettfrågan vid uppföljningen om du är över 55 år eller har andra riskfaktorer för osteoporos.
• Fråga dietisten om kalciumintaget om du undviker mjölkprodukter, oavsett skäl.
• Rör på dig. Belastande fysisk aktivitet är gynnsamt för skelettet – se celiaki, träning och idrott.
• Ta inte tillskott på egen hand i tron att det behövs. Låt provsvar avgöra.

Skelettet är en av flera följder av obehandlad celiaki, och de hänger ihop – bristerna, tillväxten och tänderna har samma grundorsak. Hela bilden finns under komplikationer vid obehandlad celiaki, och övriga artiklar om tiden efter diagnos under uppföljning, komplikationer och rättigheter.

Vanliga frågor

Får alla med celiaki benskörhet?

Nej. 1177 skriver att celiaki ibland kan göra att du får benskörhet, och att risken att bryta ett ben på grund av den är liten. Osteoporos hör till komplikationerna vid obehandlad celiaki, inte till det som drabbar alla.

Ska man göra bentäthetsmätning när man fått celiakidiagnos?

Inte rutinmässigt. Vårdprogrammet skriver att bentäthetsmätning kan övervägas hos personer över 55 års ålder eller som har andra riskfaktorer för osteoporos. Det är en bedömning i det enskilda fallet.

Läker skelettet när man äter glutenfritt?

1177 skriver att skelettet stärks igen när du börjar äta glutenfri mat. Kosten återställer upptaget av kalcium och D-vitamin, och det är den behandling som finns.

Behöver jag ta kalcium och D-vitamin som tillskott?

Bara om en brist är påvisad. Svenska Celiakiförbundet påpekar att det inte finns några generella rekommendationer om vitamin- och mineraltillskott vid celiaki. Låt prover och dietistens bedömning avgöra.