Glutenfritt godis och snacks: lördagsgodis, chips, glass och lakrits

Av Celiaki.nets redaktion · Uppdaterad september 2026 · Faktagranskad mot svenska myndighetskällor och Nationellt vårdprogram för celiaki

Godis och snacks är den kategori där gluten dyker upp på de mest oväntade ställen. 1177 räknar upp godis, lakrits och snacks bland de produkter som ofta innehåller gluten, och nämner särskilt att vissa sorters glass gör det. Samtidigt finns det ingredienser som skrämmer i onödan – glukossirap av vete är inget problem alls.

Här går vi igenom vad som faktiskt gäller för lördagsgodis, lösvikt, lakrits, choklad, glass, chips och kex. Målet är att du ska kunna stå framför godishyllan och veta vad du behöver kontrollera och vad du kan hoppa över.

Varför godis är svårare än det borde vara

Godis är inte en produktgrupp med en enda glutenkälla, utan flera. Vetemjöl kan finnas som bindemedel eller som pudring så att bitarna inte klibbar ihop. Kexbitar och rån ingår i många chokladprodukter. Malt förekommer som smaksättning. Och för lösviktsgodis tillkommer frågan om vad som hamnat i grannbehållaren.

Samtidigt är basen i mycket godis helt glutenfri: socker, glukossirap, gelatin, fruktjuice, kakaosmör och mjölkpulver innehåller inget gluten. Det gör att bedömningen sällan handlar om produkttypen utan om den enskilda sorten. Det är också därför den generella regeln för hela den glutenfria kosten gäller extra starkt här: läs innehållsförteckningen, och läs om den då och då även på sorter du köpt förut, eftersom recept ändras. Läsanvisningen i sin helhet finns under så läser du innehållsförteckningen.

Lördagsgodis och lösvikt

Lösviktshyllan är den svåraste platsen i hela butiken, av två skäl som inte har med produkterna att göra. Det första är att det inte finns någon innehållsförteckning där du står – informationen ska finnas tillgänglig, men den ligger sällan vid behållaren. Det andra är att skopor flyttas mellan behållare och att bitar hamnar fel, vilket gör att en i sig glutenfri karamell kan ha legat bland lakritsstänger som inte är det.

För ett barn med celiaki är det en praktisk fråga snarare än en principiell. Många familjer löser lördagsgodiset med förpackade påsar i stället för lösvikt, eller med en egen påse som fylls hemma. Det är också det svar som fungerar på kalas och bio, där man sällan hinner läsa etiketter. Fler tips för sådana situationer finns under fest, kalas och bjudningar.

Lakrits, kola och choklad

Lakrits är den enda godissort som 1177 lyfter fram vid namn, tillsammans med godis och snacks som grupp. Det finns glutenfri lakrits, men det går inte att avgöra på utseendet – här måste förpackningen läsas varje gång, och salmiak- och lakritssorter varierar mellan tillverkare.

Ren choklad – mörk, mjölk eller vit utan fyllning – innehåller normalt inget gluten. Det är tillbehören som avgör: kexbitar, rån, crisp, kakor i chokladstycket och kakbottnar i pralinaskar. Ett chokladstycke med knaprig fyllning är i praktiken alltid ett stycke där du behöver läsa deklarationen.

Kola, knäck, marshmallows och nougat brukar vara glutenfria till råvaran. Livsmedelsverket har analyserat just glass, gelégodis, vingummi, marshmallows, nougat, kolor, chokladbitar med fyllning, drycker och kolasås, och kunde inte påvisa gluten i de produkter som deklarerade glukossirap utan annan glutenkälla. Det är ett ovanligt konkret svenskt underlag för en produktgrupp som annars omgärdas av gissningar.

Glassen – och struten

Glass är en av de produkter 1177 särskilt pekar ut, med formuleringen att vissa sorters glass innehåller mjöl trots att man har svårt att tro det. Själva glassmassan – mjölk, grädde, socker, ägg, vaniljextrakt – är glutenfri. Det som gör en glass glutenhaltig är tillsatserna: kakbitar, kakbottnar, kexdelar, degbitar i cookie dough-varianter, och ibland ett förtjockningsmedel eller en smaksättning.

Struten är den tydligaste fällan av alla, eftersom den nästan aldrig uppfattas som ett bakverk. En glasstrut är en våffla, och en våffla bakas på vetemjöl. Det finns glutenfria strutar, men de är undantaget och de är märkta. Beställer du glass i en kiosk är standardsvaret alltså bägare, och det gäller även när glassen i sig är kontrollerad.

Chips, popcorn och salta snacks

Naturchips av potatis, salt och olja är glutenfria. Popcorn är majs och därmed också glutenfritt, så länge smörsmaken eller kryddan inte tillfört något. Nötter och rostade bönor likaså, med samma reservation för kryddningen.

De smaksatta chipsen är den grupp som behöver kontrolleras. Smaksättningen är en kryddblandning, och kryddblandningar hör till de produkter 1177 pekar ut som återkommande glutenkällor – vetemjöl kan användas som bärare av smakämnena, och sojasås eller maltingredienser förekommer i vissa smaker. Dill, sourcream, grillsmak och de asiatiskt inspirerade sorterna är de som oftast innehåller något att titta efter.

Ostbågar, majssnacks och riskakor är gjorda på glutenfria råvaror, men de tillverkas ofta i anläggningar som också hanterar vete. En detalj är värd att känna till för barnfamiljer: Livsmedelsverket avråder helt från riskakor och risbaserad dryck till barn under sex år, och rekommenderar att barn inte äter ris eller risprodukter oftare än fyra gånger i veckan. Det handlar om arsenik och inte om gluten, men det påverkar hur ofta riskakan bör vara mellanmål när brödet är svårare att lösa.

Kex, kakor och det som kostar

Kex är den varugrupp med störst prisgap i hela det glutenfria sortimentet. I prisjämförelser från svenska butikskedjor i september 2026 kostade glutenfria digestivekex omkring 4,4 gånger så mycket per kilo som vanliga digestive, och de dyraste salta kexen och crackers låg på 8 till 9,5 gånger priset för motsvarande vanlig produkt. Till jämförelse ligger glutenfri pasta på ungefär 1,3 till 1,7 gånger.

Det talar för två saker. Det ena är att baka själv – småkakor och kex är bland de enklaste glutenfria bakverken, eftersom mördeg inte behöver jäsa och därför inte behöver något glutennätverk att bygga på. Idéer och teknik finns under kakor, bullar och fika. Det andra är att jämföra jämförpriset per kilo och inte paketpriset, eftersom glutenfria förpackningar nästan alltid är mindre. Butikens hyllor gås igenom under glutenfritt i mataffären, och vilka tillverkare som gör vad under glutenfria märken i Sverige.

Glukossirapen som skrämmer i onödan

Många läser ”glukossirap” i en godisdeklaration och lägger tillbaka påsen. Det behövs inte. EU:s allergenregler undantar uttryckligen vetebaserad glukossirap, vetebaserade maltodextriner och kornbaserad glukossirap från kravet på allergenmärkning – raffineringen tar bort proteinet. Det är alltså inte så att tillverkaren utelämnat något, utan så att lagstiftaren redan bedömt frågan.

Livsmedelsverket är tydligt: man kan äta livsmedel som innehåller glukossirap, även glukossirap från vete eller korn, så länge produkten inte innehåller någon annan ingrediens som innehåller gluten. Riktlinjerna för nutritionsbehandling vid celiaki anger att glukos, glukossirap, fruktossirap och maltodextrin är glutenfria även när de framställts av vete eller korn.

Andra ord är däremot värda uppmärksamhet. ”Malt” och ”kornmalt” innehåller gluten. ”Maltextrakt (korn)” kan innehålla mer än 20 mg gluten per kilo beroende på tillverkningsmetod, och rådet är att utesluta regelbundna och stora intag. ”Maltextrakt” eller ”maltarom” utan angivet ursprung är däremot inte baserat på gluteninnehållande spannmål och kan ingå i kosten. Fler exempel finns under dolda glutenkällor, och enskilda produkter kan du slå upp i Innehåller det gluten?.

Kalas, bio, skola och resa

Det praktiska problemet med godis är sällan hemma. Det är kalaset där skålen står framme, klassfesten, biobesöket och flygplatsens kioskhylla. Tre grepp fungerar i de flesta lägen.

• Ha en egen påse i väskan med sorter du redan kontrollerat. Det tar bort behovet av att förhandla i stunden.
• Ta med ett eget alternativ till kalaset och prata med värdfamiljen i förväg – de allra flesta vill hjälpa till men vet inte vad de ska fråga om.
• Förpackat framför lösvikt när du inte kan kontrollera hanteringen. Innehållsförteckningen följer med förpackningen.

För barn som har specialkost i skolan gäller samma gränsvärden som för mat i butik: reglerna omfattar även specialkost som serveras i vård, skola och omsorg. Hur det fungerar i praktiken beskrivs under celiaki i skolan och specialkost och för barnens del under celiaki hos barn. Inför resor är kioskutbudet på flygplatser och färjor en egen fråga, som tas upp under glutenfritt på resa.

Svenska Celiakiförbundet för ett register över produkter som licensierat symbolen Det överkorsade axet, vilket är den snabbaste vägen till en kontrollerad lista – mer om förbundets arbete finns under Svenska Celiakiförbundet. Har du svårt att hitta glutenfritt godis i din butik finns bredare sortiment på nätet, vilket gås igenom under glutenfritt på nätet.

Vanliga frågor

Är choklad glutenfritt?

Ren choklad utan fyllning innehåller normalt inget gluten. Det är kexbitar, rån, crisp och kakdelar i fyllda chokladstycken och pralinaskar som gör produkten glutenhaltig. Läs deklarationen på allt som är knaprigt.

Kan jag äta glass om jag har celiaki?

Själva glassmassan är i regel glutenfri, men 1177 påpekar att vissa sorters glass innehåller mjöl. Kakbitar, degbitar och kakbottnar är de vanliga orsakerna. Struten är alltid gjord på vetemjöl om den inte uttryckligen är glutenfri.

Innehåller glukossirap gluten?

Nej i praktiken. Glukossirap och maltodextrin får ingå i glutenfri kost även när de framställts av vete eller korn, och de är undantagna från allergenmärkning i EU-reglerna. Livsmedelsverket kunde inte påvisa gluten i de godis- och glassprodukter som analyserats.

Går det bra med lösviktsgodis?

Det är svårare än förpackat godis, dels för att innehållsförteckningen sällan finns vid hyllan, dels för att skopor och godisbitar blandas mellan behållarna. Förpackade påsar är det enklare valet när du inte kan kontrollera hanteringen.