Ramadan, fastan och glutenfri kost – praktiska råd för iftar och suhoor

Av Celiaki.nets redaktion · Uppdaterad september 2026 · Faktagranskad mot svenska myndighetskällor och Nationellt vårdprogram för celiaki

Att fasta med celiaki handlar mindre om själva fastan och mer om vad som står på bordet när den bryts. Dadlar och vatten är glutenfritt och behöver inte ändras. Riset är glutenfritt. Det som kräver planering är brödet, de friterade förrätterna, redningen i soppan – och de gemensamma faten.

Här går vi igenom vad som redan fungerar vid iftar och suhoor, vilka byten som behövs, hur korskontaminering hanteras när många äter tillsammans, och när fastan bör diskuteras med vården först.

Iftar – vad som redan fungerar

Måltiden börjar traditionellt med dadlar och vatten, och där behöver ingenting ändras. Det är en bra utgångspunkt, för resten av bordet går att bygga från något som redan är rätt.

Riset är den andra stora tillgången. Biryani, kabsa, mandi, machboos och chelow är alla glutenfria så länge kryddblandningen och buljongen är kontrollerade – och det är just kryddblandningarna och buljongtärningarna som är den vanligaste dolda källan. Blanda helst egna kryddor från hela kryddor, och koka egen buljong. Det tar mindre tid än man tror, och det löser problemet en gång för alla.

Grillat kött, fisk, grönsaksrätter, linssoppa som inte är redd, salladerna, yoghurträtterna, oliverna, hummus och baba ghanoush är också glutenfria i sin grundform. Detsamma gäller frukt, nötter, torkade aprikoser och de flesta drycker som serveras till iftar – juice, mjölk, te och kaffe innehåller inget gluten. Maltdrycker gör det däremot, eftersom malt kommer från korn. Fler dolda källor att hålla ögonen på gås igenom under dolda glutenkällor.

Att bygga iftar kring en risrätt löser dessutom en social sak. När huvudrätten redan är glutenfri behöver ingen laga något separat åt dig, och du blir inte den som får en egen tallrik vid sidan av. Det är ofta det som spelar störst roll under en månad när måltiderna är gemensamma nästan varje kväll – särskilt för barn och ungdomar, som helst av allt vill äta samma mat som alla andra.

Det som behöver bytas ut

Sambusa, samosa och börek är nästan alltid av vetedeg, och de hör till det mest självklara på ett iftarbord. Harira, den marockanska soppan, innehåller ofta vermicelli och reds dessutom med vetemjöl. Shorbat adas, linssoppan, är glutenfri om den inte är redd – men det är den ibland.

Även färdiga kryddblandningar och buljongtärningar hör hit, eftersom de är utbredda i den här sortens matlagning och ibland är utdrygade med mjöl. Läs deklarationen – inom EU ska vete framhävas i ingredienslistan – eller blanda eget från hela kryddor.

Brödet är den sista och största posten. Khubz, pitabröd, sangak, lavash och naan är alla av vete, och de används dessutom som redskap: de bryts för hand, doppas i gemensamma skålar och läggs ofta direkt på bordet. Det gör brödet till både en glutenkälla och en källa till korskontaminering.

Bakar du själv finns grunderna under glutenfri bakning – grundkursen, och proportionerna för en egen mjölblandning kan du räkna fram med mjölmix-kalkylatorn.

Suhoor – att bli mätt länge

Måltiden före gryningen har ett annat mål än iftar: den ska hålla i sig. Det som mättar längst är kombinationen protein, fett och långsamma kolhydrater.

Ägg, yoghurt eller labneh, ost, oliver, avokado och nötter fungerar utan några byten alls. Gröt av specialrenad glutenfri havre är ett bra alternativ – havre innehåller i sig inget gluten, men vanlig havre är i praktiken nästan alltid förorenad under odling, transport och malning, så den ska vara märkt glutenfri eller bära Det överkorsade axet. Läs mer under havre och celiaki. Gröt på hirs, teff eller bovete fungerar också, liksom ris med kött från kvällen före.

Drick rikligt med vatten, och undvik att fylla på med snabbt socker – det gör hungern värre längre fram på dagen. Fler frukostidéer finns under glutenfri frukost.

En praktisk detalj som gör stor skillnad: förbered suhoor kvällen före. Klockan tre på natten fattar ingen bra beslut om innehållsförteckningar, och det är precis då risken är störst att man tar den där brödskivan som råkade ligga framme. Ställ fram det du ska äta innan du somnar, gärna på en egen tallrik med egna redskap, så är frågan avgjord innan den ställs.

Gemensamma fat och delade skålar

Det här är den punkt där risken faktiskt ökar under ramadan, och den har ingenting med fastan i sig att göra. Många äter tillsammans, ofta från gemensamma fat, och brödet används som redskap. En bit khubz som doppats i hummusskålen gör hela skålen otjänlig.

Tre enkla vanor löser det mesta. Ta en egen portion innan brödkorgen kommer fram. Använd en egen serveringssked till gemensamma fat, eller be om att en portion läggs undan åt dig i förväg. Och ta med eget bröd om iftar är hos någon annan – det är den enklaste lösningen och den tar bort all förhandling vid bordet.

Prata gärna med värden i förväg. En mening dagen före är lättare än en förklaring mitt i måltiden, och de flesta uppskattar att få veta. Mer om detta under fest, kalas och bjudningar och korskontaminering i praktiken.

Fastan och celiakin – vad vi kan säga

Problemet vid celiaki är gluten, inte måltidsrytmen. För den som är välbehandlad på glutenfri kost och i övrigt frisk är det rimligt att anta att fastan i sig inte utgör något särskilt problem – men det är en slutsats, inte en myndighetsrekommendation, och vi vill vara tydliga med skillnaden.

Det finns däremot situationer där fastan bör diskuteras med läkare eller dietist i förväg. Vid nyupptäckt celiaki, när tarmen ännu inte hunnit läka. Vid uttalad malabsorption eller undervikt. Vid påvisad brist på järn, folsyra, B12, kalcium eller zink. Vid graviditet. Och vid andra sjukdomar som kräver mat eller läkemedel vid bestämda tider – typ 1-diabetes är det tydligaste exemplet.

Vi ger inga individuella råd om fasta, och du bör vara skeptisk mot varje webbplats som gör det. Kontakta en vårdcentral eller ring 1177 för sjukvårdsrådgivning, och 112 vid akut, allvarlig sjukdom. Vad dietisten kan hjälpa till med beskrivs under dietist och nutritionsbehandling.

Planering som gör månaden lättare

Det som avgör hur ramadan fungerar med celiaki är förberedelserna, inte viljestyrkan under kvällen. Fyll frysen med glutenfritt bröd och färdiga portioner innan månaden börjar. Blanda kryddor och koka buljong i förväg, så att risrätterna kan lagas utan att någon behöver läsa en förpackning trött och hungrig. Ha alltid dadlar, nötter och något glutenfritt tilltugg i väskan.

Efter en lång fastedag är risken störst för att man tar något snabbt utan att kontrollera. Det är precis då ett fast, kontrollerat sortiment hemma är värt mest. Fler idéer för vardagsmaten finns under glutenfri middag i vardagen, och är du osäker på en enskild vara kan du slå upp den i verktyget Innehåller det gluten?

Fler kök och högtider finns samlade under glutenfritt i världens kök, och de närliggande köken under glutenfritt i Mellanösterns kök.

Vanliga frågor

Kan man fasta under ramadan om man har celiaki?

Problemet vid celiaki är gluten, inte måltidsrytmen, och för den som är välbehandlad och i övrigt frisk brukar fastan inte vara en särskild fråga. Vid ny diagnos, undervikt, näringsbrister, graviditet eller andra sjukdomar bör du diskutera det med läkare eller dietist först.

Vad äter jag i stället för sambusa?

Glutenfri filodeg fungerar, liksom rispapper om rätten ska friteras. Fyllda grönsaker med samma fyllning är ett enklare alternativ som ofta blir minst lika uppskattat.

Är harira glutenfri?

Oftast inte. Den innehåller vanligen vermicelli, alltså vetenudlar, och reds dessutom med vetemjöl. Laga den med risnudlar och red med majsstärkelse eller mixade baljväxter.

Hur undviker jag gluten vid gemensamma fat?

Ta din portion innan brödet kommer fram, använd en egen serveringssked, och ta med eget bröd när du äter hos andra. Säg till värden dagen före – det är lättare än att förklara vid bordet.