Det mesta i det syriska, libanesiska och irakiska köket är redan glutenfritt. Ris, kikärter, linser, tahini, grillat kött, grönsaker och olivolja innehåller inget gluten alls. Det som behöver bytas ut är i praktiken tre saker: bulgur, bröd och de vetebaserade bakverken.
Bulgur är den viktigaste fällan, och skälet är enkelt: den ser inte ut som mjöl. Bulgur är vete – parboilad, torkad och krossad, oftast av durumvete – och den finns i tabbouleh, i kubbe, i kishk och i mängder av vardagsrätter. Här går vi igenom var glutenet faktiskt sitter, vad du kan byta till, och var i Sverige du hittar det.
Kort sammanfattat
- Bulgur (burghul)
- Vete. Finns i tabbouleh, kubbe/kibbeh, kishk och många grytor.
- Freekeh (frikeh)
- Rostat grönt vete, oftast durum. Innehåller gluten.
- Couscous
- Pasta av mannagryn från durumvete. Inte ett gryn, utan vete.
- Redan glutenfritt
- Ris, kikärter, linser, bondbönor, tahini, hummus, baba ghanoush, labneh.
- Bästa bytet i tabbouleh
- Quinoa – närmast i konsistens. Hirs och riskross fungerar också.
- Grundregeln
- Innehållsförteckningen är facit. Inom EU ska vete, råg, korn, havre och spelt framhävas.
Här sitter glutenet
Bulgur, eller burghul, är utan konkurrens den vanligaste källan. Den är vete i krossad form, och eftersom kornen är hela och synliga uppfattas den ofta som ett gryn i samma kategori som ris eller couscous – vilket den inte är. I tabbouleh är bulguren en huvudingrediens även när mängden ser liten ut i skålen. I kubbe (kibbeh) är det bulguren som bygger själva skalet, och det gäller lika mycket för friterad kubbe som för kibbeh nayyeh, där bulguren knådas in i råköttet.
Freekeh (frikeh) är rostat, omoget vete – smaken är rökig och lockande, men det är vete. Couscous är inte heller ett gryn utan en sorts pasta, rullad av mannagryn från durumvete.
Bröden är genomgående av vete: khubz, pitabröd, markook och saj. Det gör att flera rätter innehåller gluten just för att brödet är en ingrediens och inte ett tillbehör – fattoush med rostade pitabitar, och fatteh där stekt bröd ligger i botten under kikärter och yoghurt.
Bland det söta är mannagryn (semolina) den återkommande ingrediensen: i basbousa/namoura, i maamoul och i halawet el-jibn. Baklava har dessutom filodeg, som är vetedeg i tunna ark. Vilka mjölsorter som fungerar i stället gås igenom under glutenfria sädesslag och mjölsorter.
Tre tystare källor. Kishk är fermenterad bulgur med yoghurt och innehåller alltså vete. Sujuk, makanek och annan beredd korv kan ha vetemjöl som bindemedel. Shawarma kan vara marinerad med sojasås eller ha mjöl i kryddblandningen, utöver att köttet nästan alltid serveras i bröd. Fler sådana här ställen finns samlade under dolda glutenkällor.
Allt som redan fungerar
Det här är den längre listan, och den är värd att läsa i sin helhet innan du börjar tänka på ersättningar. Ris i alla former. Kikärter, linser i alla färger, bondbönor och fava. Tahini, och därmed hummus och baba ghanoush (mutabbal). Labneh och annan yoghurt. Sumak, granatäppelsirap, olivolja, färska örter. Grillat kött och grillad fisk, så länge marinaden inte innehåller soja eller mjöl. En stor del av mezebordet, alltså, står redan rätt.
Dolma med risfyllning är glutenfri; dolma med bulgurfyllning är det inte, och båda varianterna är vanliga – det är en fråga värd att ställa. Za'atar är i grunden torkade örter, sumak och sesam, men vissa färdigblandningar innehåller mjöl eller rostat vete som utdrygning. Läs deklarationen, precis som på alla kryddblandningar. Mer om varför just kryddblandningar är knepiga finns under såser, kryddor och färdigmat, och det är ett område där även Kryddguiden går igenom vad enskilda blandningar brukar innehålla.
Bytena – ingrediens för ingrediens
Tabellen nedan är utgångspunkten. Var ärlig mot dig själv om vad som blir likadant och vad som inte blir det: quinoa i tabbouleh är nästan omärkligt, medan glutenfri filodeg aldrig blir riktigt som den vanliga. Det är bättre att veta det i förväg än att bli besviken vid bordet.
| I stället för | Använd | Var i Sverige |
|---|---|---|
| Bulgur i tabbouleh | Quinoa – närmast i konsistens, skölj före kokning | Vanlig dagligvarubutik och hälsokost |
| Bulgur i tabbouleh | Hirs – mildare smak, mycket lik kornstorlek | Hälsokost, större livsmedelsbutiker |
| Bulgur i tabbouleh | Riskross – billigast och helt neutral | Vanlig dagligvarubutik |
| Bulgur i kubbe/kibbeh | Kokt ris och potatismjöl, eller finmalen riskross. Skalet blir skörare – forma mindre kulor | Vanlig dagligvarubutik |
| Freekeh | Helt, rostat bovete (bovete är inte vete) | Dagligvarubutik och hälsokost |
| Couscous | Hirs, eller glutenfri couscous av majs eller ris | Hälsokost, glutenfri hylla, näthandel |
| Filodeg i baklava | Glutenfri filodeg, eller en baklava byggd på malda nötter i stället för deg | Frysdisk i större butiker, näthandel för glutenfritt |
| Mannagryn i basbousa | Majsgryn tillsammans med mandelmjöl | Vanlig dagligvarubutik |
| Pitabröd | Glutenfri pita, eller ris eller salladsbädd till shawarmafyllningen | Glutenfri hylla, näthandel |
| Rostat bröd i fattoush | Majstortilla skuren i bitar och rostad i olivolja | Vanlig dagligvarubutik |
Att baka det som ska hålla ihop är den svåraste delen, och där hjälper det att förstå bindemedlens roll – psyllium, xantan och fiberhusk gör olika saker och beskrivs under bindemedel: psyllium, xantan och fiberhusk. Ska du blanda eget mjöl i stället för att köpa färdigt kan du räkna fram proportionerna med mjölmix-kalkylatorn.
Kubbe utan bulgur – så gör du
Kubbe är den rätt som oftast får folk att ge upp, och det är onödigt. Problemet är avgränsat: bulguren i skalet ska ersättas av något som binder och som tål att formas. Fyllningen – köttfärs, lök, pinjenötter, kryddor – är redan glutenfri.
Kokt, väl avsvalnat rundkornigt ris blandat med lite potatismjöl ger ett skal som går att arbeta med. Finmalen riskross fungerar också, och kan blötläggas ungefär som bulgur. Räkna med att degen blir mindre elastisk: forma mindre kulor, håll händerna fuktiga och var beredd på att någon spricker. Friteringen fungerar precis som vanligt, men om du steker i samma olja som någon annan har friterat vetepanerad mat i, är oljan inte längre glutenfri. Den typen av misstag går igenom under korskontaminering i praktiken.
Kibbeh i ugnsform, kibbeh bil sanieh, är enklare att lyckas med än formade kulor, eftersom skalet aldrig behöver hålla ihop av egen kraft. Börja där om det är första gången.
När andra lagar maten
Mezebordet är socialt uppbyggt kring att alla tar från samma fat, och det är där kontamineringen sker snarare än i själva rätterna. En bröddoppad hand i hummusen räcker. Två saker löser det mesta: egen portion upplagd innan bordet öppnas, och egen sked i de skålar du ska äta ur.
Säg till i förväg i stället för vid bordet. En mening till den som lagar maten – ”jag tål inte vete, inte ens små mängder, så jag tar hummus och grillat innan brödet kommer fram” – är enklare än en förklaring mitt i måltiden. Fler konkreta formuleringar finns under fest, kalas och bjudningar.
På restaurang är de mest tillförlitliga valen grillat kött och fisk, mezerätter utan bröd i, och ris. Fråga särskilt om marinaden och om friteringsoljan, eftersom båda är vanliga smygvägar. Hur man ställer frågorna utan att det blir en förhandling beskrivs under celiaki på restaurang.
Vad du behöver ha hemma
Sortimentet räcker gott i Sverige, men det är utspritt på olika sorters butiker. Kikärtsmjöl, linser, tahini, ris och konserverade kikärter finns i alla större dagligvarubutiker. Quinoa, hirs, bovete och riskross finns både i dagligvaruhandeln och i hälsokostbutiker. Hela kryddor – spiskummin, koriander, kanel, kardemumma – köper du billigast i orientaliska livsmedelsbutiker, och att mala själv löser samtidigt problemet med utdrygade kryddblandningar.
Glutenfri filodeg och glutenfri pita hör till de varor som oftast saknas i den lokala butiken. De finns i frys- och specialhyllan i större butiker och i näthandeln för glutenfria varor, som beskrivs under glutenfritt på nätet. Vilka varor som finns var ändrar sig löpande, så tänk hellre i butikstyper än i butiksnamn – en genomgång finns under glutenfritt i mataffären.
Ris blir ofta huvudersättningen när bulguren försvinner, och där finns ett svenskt råd värt att känna till. Livsmedelsverket rekommenderar att barn inte äter ris eller risprodukter oftare än fyra gånger i veckan, och avråder helt från riskakor och risbaserad dryck till barn under sex år. Vuxna kan äta ris några gånger i veckan inom ramen för en varierad kost. Det är inte ett skäl att undvika ris, men ett skäl att låta hirs, quinoa, bovete och baljväxter dela på platsen – vilket också ger bättre fiberinnehåll, se fibrer på glutenfri kost.
En sista sak om märkning: naturligt glutenfria varor utan glutenfri-märkning är inte kontrollerade. Ris, linser och kikärter kan i enstaka fall ha blandats med små mängder gluten vid skörd eller tillverkning. Det gäller även bovete och hirs, vilket 1177 påpekar särskilt. Hur du läser en förpackning i praktiken finns under så läser du innehållsförteckningen, och är du osäker på en enskild vara kan du slå upp den i verktyget Innehåller det gluten? Fler kök finns samlade under glutenfritt i världens kök.
Vanliga frågor
Är bulgur glutenfritt?
Nej. Bulgur är vete som kokats lätt, torkats och krossats, oftast durumvete. Att kornen är hela och ser ut som ett gryn ändrar ingenting – bulgur ska undvikas helt vid celiaki.
Vad kan jag ha i tabbouleh i stället för bulgur?
Quinoa ligger närmast i konsistens och är det byte som märks minst. Hirs och riskross fungerar också bra och är billigare. Skölj quinoan före kokning så blir smaken renare.
Är couscous samma sak som ett gryn?
Nej, couscous är en sorts pasta rullad av mannagryn från durumvete och innehåller gluten. Det finns glutenfri couscous av majs eller ris, men den måste vara märkt.
Kan jag äta hummus och tahini?
Ja, båda är naturligt glutenfria. Var uppmärksam på serveringen i stället: bröd som doppas i samma skål gör hummusen olämplig för dig, även om innehållet är rätt.
Innehåller za'atar gluten?
Grundblandningen av örter, sumak och sesam gör inte det, men vissa färdigblandningar dryges ut med mjöl. Läs deklarationen, eller blanda själv från hela ingredienser.
Källor och mer information
- Livsmedelsverket – Gluten och glutenfria livsmedel, samt reglerna för märkning
- 1177 Vårdguiden – Mat och matlagning vid celiaki
- Svenska Celiakiförbundet – råd om glutenfri kost i vardagen
- EFSA – underlag om allergener och obligatorisk märkning inom EU
Innehållet är allmän information och ersätter inte kontakt med vården.